Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

torsdag22.04.2021

Kontakt

Annonsera

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Debatt

”Är det rätt att värdera ett område över ett annat?”

Publicerad: 10 december 2014, 06:54

Vårdsektorn domineras av en medicinsk sjukdomscentrerad syn som vi kan konstatera har stort inflytande över politisk och ekonomisk styrning, skriver fyra debattörer.


Ersättningsnivån för olika utbildningar inom universitet och högskolor varierar mellan 50 000 och 500 000 kronor per student och helår. Denna tilldelning regleras av regeringen inför varje nytt budgetår och ska täcka samtliga kostnader för utbildningen.

Vad är motiveringen till dessa skillnader i ersättning? Är det etiskt försvarbart när det gäller akademisk kompetens inom hälso- och sjukvård? Är det enbart den faktiska kostnaden för utbildning som är hela förklaringen eller finns det en grund i omvärldens värdering och syn på respektive utbildningsområde? Är det rätt att värdera ett område över ett annat? Behovet mellan vårdtagarna varierar varför det är viktigt att utbilda personal med rätt kompetens för att möta dessa behov.

Hur långt kan det få gå? Läkarbrist och brist på specialistutbildade sjuksköterskor ställer ökade krav på andra aktörer inom hälso- och sjukvård. Om kvalitets­brister förekommer i utbildningsmiljön kan konsekvenserna bli att inte kunna erbjuda god akademisk kompetens.

Vårdsektorn domineras av en medicinsk sjukdomscentrerad syn som vi kan konstatera har stort inflytande över politisk och ekonomisk styrning. Värderingar om att utbildning inom medicin har högre status än utbildning inom vårdande kunskap bottnar i samhällets uppfattning. Den medicinska kunskapen fokuserar på sjukdomsprocesser medan vårdande kunskap fokuserar på individens hälsa och välbefinnande. Dessa områden är beroende av och kompletterar varandra. Studier visar att fler sjuksköterskor med hög kompetens resulterar i färre vårdrelaterade skador och därmed ökad patientsäkerhet.

Det är dags att tänka om! Sedan 1990 har antalet helårsstudenter mer än fördubblats vilket är ett resultat av den årliga utbyggnaden av högre utbildning som skett sedan början av 1990-talet. Gapet mellan kostnader och intäkter har ökat och inte kompenserats för i den utsträckning som varit nödvändig.

Det är statsmakternas ansvar att se till att den högre utbildningen ges tillräckliga ekonomiska resurser. Med dagens utbildningsvolym krävs ett resurstillskott på omkring 7 miljarder kronor för att kompensera den urholkning som skett.

Behov finns av vidare diskussion kring vad som utgör grunden för den resurstilldelning som tillfaller olika lärosäten och utbildningsområden.

Den politiska och ekonomiska styrningen bör inte influeras av samhällets värderingar utan i stället skapa lika förutsättningar för all akademisk utbildning. Detta skulle förbättra kvaliteten på utbildningarna inom hälso- och sjukvården och även inom många andra akademiska områden.

Dela artikeln:


Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev