söndag28 maj

Kontakt

Annonsera

E-tidning

Sök

Starta din prenumeration

Prenumerera

Debatt

Är Finlands sak vår när det gäller allergier?

Publicerad: 11 november 2008, 10:09

Ett astmaprojekt i Finland har givit friskare patienter, skriver Ingalill Bjöörn.

Ämnen i artikeln:

Matallergi

Finland har tagit ett djärvt steg på vägen mot minskade allergier. Genom att öka toleransen och förändra inställningen till de lindrigaste formerna av allergi frigörs resurser för att ta hand om de svårast sjuka.

Är Sverige redo att följa efter? Är det dags att tänka om?

Under åren 1994-2004 drev Finland ett astmaprojekt som har visat sig mycket framgångsrikt. Antalet fall av astma minskade visserligen inte, men både individer och samhälle har tjänat stort på projektet; patienterna är friskare och dödligheten har minskat.

Totalt har antalet vårddagar på sjukhus minskat med 54 procent, antalet personer i arbetsför ålder som får förtidspension på grund av astma har minskat med 80 procent, samhällskostnaderna för astma har sjunkit från 218 miljoner euro (1993) till 213,5 miljoner euro (2003) och kostnaderna per patient har minskat med 36 procent.

En viktig orsak till framgången är att samtliga aktörer på området deltog i projektet: departement, myndigheter, patientorganisationer, medicinsk expertis, hälso- och sjukvård, försäkringsbolag och sist men inte minst – patienterna.

Nu inleder Finland ett nytt projekt med erfarenheterna från astmaprojektet i ryggen, ett allergiprogram som ska pågå 2008-2018. Med det här programmet antar Finland ett helt nytt angreppssätt mot allergierna.

Programmets viktigaste budskap är:

» Stöd hälsan, inte allergin.

» Öka befolkningens tolerans mot allergen.

» Förändra inställningen till allergier. Undvik inte allergen i onödan!

» Identifiera och sköt allvarliga allergier i tid. Förhindra försämring.

» Förbättra luftkvaliteten. Bort med tobaken.

» Professor Tari Haahtela, allergi­expert, var ansvarig för det finländska astmaprojektet 1994-2004 och är nu en av dem som leder det nya allergiprogrammet. I en ledare i finländska allergiförbundets tidning säger han bland annat att ”Befolkningens tolerans måste stärkas både psykologiskt och immunologiskt. ”

Det finländska programmets mål är ambitiösa, men ligger i linje med Världshälsoorganisationens, WHO: s, när det gäller kroniska sjukdomar. Man vill:

» Förhindra uppkomsten av allergi­symtom. Förekomsten av astma, allergisk snuva, atopiskt eksem och kontakteksem i befolkningen ska minska med 20 procent.

» Öka befolkningens allergitolerans. Dieter förorsakade av födoämnesallergi ska minska med 50 procent.

» Förbättra allergidiagnostiken.

» Minska yrkesallergierna. Allergier definierade som yrkessjukdomar ska minska med 50 procent.

» Använda resurser till vården av svåra allergier och till att förhindra försämring. Direktivet ”Allergier under kontroll” ska användas i hela landet och jourbesök förorsakade av astma minska med 40 procent.

» Minska kostnader förorsakade av allergisjukdomar med 20 procent.

Det är således en rejäl och kaxig finländsk satsning som har dragit igång i år.

Vi i Astma- och allergiförbundet har länge påtalat att allergierna ökar. Vi har betonat hur vanligt det är med allergiproblem, men vi har sällan poängterat de olika svårighetsgraderna.

Nu frågar vi oss om de ständiga larmen om allergiernas ökning har bidragit till att frågorna har urvattnats.

Hur kan uppmärksamheten kring de svårare allergisjukdomarna öka utan att det leder till en bagatellisering av de lindrigt sjukas problem? Hur kan vi åstadkomma en mer rimlig balans mellan egenvård och uppföljning inom vården?

Astma- och allergiförbundet kommer att följa det finländska allergiprogrammet med mycket stort intresse, men vi menar att Sverige redan i dag skulle vinna mycket på att utveckla den typ av strukturerat samarbete som finländarna använder sig av.

Därför har vi bjudit in politiker i regeringen och riksdagen, beslutsfattare på landstingsnivå, myndigheter och andra yrkesverksamma på allergi­området till en konferens på temat Tid för nytänkande den 20 november.

Vårt viktigaste budskap är att det behövs en svensk nationell satsning för att möta allergisjukdomarna. Detta föreslogs i Allergiutredningen redan för 20 år sedan och det har Astma- och allergiförbundet krävt av samtliga regeringar sedan dess.

Ingalill Bjöörn

Ingalill Bjöörn
är ordförande för Astma- och allergi­förbundet.

Dela artikeln:

Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev