Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Debatt

Är tillgänglighet viktigare än innehåll?

Publicerad: 6 februari 2008, 04:54

Modellen med vård på lika villkor hotas av efterfrågestyrd vinstdriven vård, varnar Eric Bertholds.


I den svenska sjukvårdsdebatten har tillgängligheten blivit överordnad innehållet. Alliansen räknar med att prestationsersatt vård ska leda till en ökad genomström­ning av kunder (så kallas patienten i de nya kundvalssystemen). Politikerna lovar omedelbara läkarbesök oavsett för vad man söker.

På DN debatt den 2 december skriver landstingsrådet Filippa Reinfeldt (m) i Stockholm att  Vem som äger sjukhusbyggnaden är inte i sig lika betydelsefullt som vad som pågår där inne. Kvalitet i sjukvården handlar i högre grad om tillgänglighet, bemötande och dialog mellan vårdgivare och patient .

I samma tidning den 18 december efterlyser fyra ledande folkpartister fritt vårdval i hela Europa. De skriver att  Alla patienter ska själva kunna välja var och av vem, de vill ha vård  och menar att deras modell innebär att  det skapas en stimulerande konkurrens mellan de europeiska länderna om patienternas gunst . De vill att  den enskilde patienten ska kunna få planerad vård utförd var som helst inom EU- och EES-området på hemlandstingets bekostnad .

Alla patienter  torde i prak­tiken innebära de resursstarka, som kan hävda sin  rätt  till snabbaste och/eller  bästa  behandling på en internationell mark­­nad. Landstingen förväntas plocka upp notan. Innebär det att de också ska ha rätt att vägra betalningsansvar om den önskade åtgärden är mindre väl motiverad eller orimligt prissatt? Eller tänker sig de fyra folkpartisterna ett helt efterfrågestyrt system?

Omfattande evidens visar att efterfrågestyrd vård med prestationsersättning blir kostnadsdrivande och ineffektiv genom en ökning av onödiga men lukrativa insatser. Till exempel visar en undersökning, se www.dartmouthatlas.org, där man studerade vårdkonsumtionen i 307 väldefinierade sjukhusdistrikt i USA, att  högaktiva  områden utförde upp till tio gånger högre antal operationer än  lågaktiva .

Skillnaden berodde på tillgången till specialister inom olika regioner, inte sjuklighet i befolkningen. Ju fler kardiologer desto fler ballongdilatationer, och så vidare. För många av de studerade åtgärderna var dessutom såväl kvaliteten som resultaten bättre i de  lågaktiva  områdena.

Sjukvårdens behandlingsmöjligheter och befolkningens efterfrågan är i grunden oändliga medan de resurser samhället kan fördela till vården är begränsade. De ökade kostnader som vinst­driven vård leder till banar väg för privata försäkringslösningar när pengarna i välfärdssystemet inte räcker.

Startlagen  bäddar för en attitydförändring hos privatförsäkrade; de som betalar sin vård privat borde slippa stå för andra gruppers större vårdbehov. Man eroderar grunden för den svenska modellen med vård på lika villkor för hela befolkningen där  den som har det största behovet av hälso- och sjukvård ska ges företräde till vården  (hälso- och sjukvårds­lagen).

Svensk sjukvård har förvisso sina brister och kan bli effektivare. Men ekonomiska incitament som belönar  produktivitet  utan hänsyn till över­gripande nytta kan inte tillåtas vara styrande. Vi behöver en sjukvård som styrs av efter­frågan på medicinskt viktiga resultat och som utgår från öppna och i demokratisk ordning beslutade prioriteringar.

Ökad tillgänglighet är också huvudargumentet för avregleringen av Apoteket AB. Att Sverige har ett apotek per 11 000 invånare framställs som en katastrof jämfört med övriga Europas 4 000 invånare per apotek.

Inser Göran Hägglund att denna centralisering bidragit till en enastående kvalitet och säkerhet i läkemedelshantering? Alliansen tror att marknadsstyrning ska leda till besparingar, men läkemedelsmarknaden styrs av betydligt mer invecklade regler. I Norge steg läkemedelsnotan efter avregleringen. En nota som dessutom i Sverige till drygt 70 procent finansieras med skatte­medel.

I en offentligt finansierad vård som den svenska är det rationellt med apoteksmonopol. Eventuell ekonomisk vinst går ju tillbaka till samma stat som står för huvud­delen av läkemedelskostnaderna.

Dessutom - vilken tillgänglighet hoppas man öka? Utbudet av medel för lindring av banala åkommor eller tillgången till mindre vanliga men ur medicinsk synvinkel mer betydelsefulla läkemedel för behandling av allvarliga sjukdomstillstånd?

Tillgänglighet är viktigt, innehållet - kvaliteten - viktigare.

Eric Bertholds

Eric Bertholds
 är överläkare på medicinkliniken vid Kärnsjukhuset i Skövde.

Dela artikeln:


Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev