Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Debatt

Arbetsglädjen ökar när personal startar eget ihop

Publicerad: 12 september 2007, 05:04

Kooperativ inom vården är positiva både för medarbetare och patienter, skriver Lars Lindkvist.


Intresset för att starta eget tillsammans och bilda personalkooperativ ökar, en trend som är starkare än någonsin 2007. Det blåser särskild medvind för personalkooperativa idéer inom vård och omsorg.

 I en femtonårig fallstudie som nyligen publicerats konstateras att personalkooperativ inom vård och omsorg leder till ökat personalinflytande och engagemang, ökat eget ansvar samt ökad kostnads- och intäktsmedvetenhet.

 Syftet med boken Tänder tillsammans. Personalkooperativ inom vård och omsorg är att förstå de förändringar som personalkooperativ inom vård och omsorg innebär. För femton år sedan knoppades drygt hälften av folktandvården i Landstinget Kronoberg av till personalen. Jag har ingående följt dessa kliniker under åren och jämfört personalens och patienternas situation i de folktandvårds­kliniker som är kvar i offentlig regi och de avknoppade kooperativa klinikerna.

 Studien visar på att kooperativiseringen har varit positiv både för medarbetare och patienter.  I kooperativen finns en ökad förståelse för kostnads- och intäktssamband. Personal­kooperativets besluts- och organisationsstruktur framstår som klarare och lättare att förändra än landstingets mer svåröverskådliga. I personalkooperativen kan vi se en stark identitet och stolthet. Dessutom är det skillnad i arbetsglädje och engagemang. Men konkurrensen mellan klinikgrupperna har även gynnat landstingets personal som inte vill framstå som sämre utan snarare bättre.

 Ett landsting som överlåter verksamhet till personalen tar samtidigt en risk. Det handlar om minskade styrmöjligheter och minskad insyn från politiker och medborgare.

 En övergång till personalkooperativ har visat sig ge mer än bara fokusering på materiella incitament vilket mycket om diskussionen om privatisering och bolagisering inom vård och omsorg hittills handlat om. Centrala ekonomiska begrepp som marknad, decentralisering, kundorientering och ekonomisk styrning vid avknoppningar till ekonomiska föreningar har supplerats med begrepp som arbetstillfredsställelse, kompetens­utveckling och medlems­inflytande.

 Antalet kooperativa företag i form av ekonomiska föreningar har ökat med 35 procent sedan slutet av 1990-talet. Detta är vad som krävs för att skapa fler personalkooperativ inom vård och omsorg.
 Starten är speciellt viktig då frågan av vem och varför initieringen görs är central.

 Ju tidigare all personal får nödvändig information desto bättre. Informationen måste uppfattas som korrekt och inte som glättad. Finns positiva nyckelpersoner både bland personal och förvaltning gäller det att stötta dessa. Ska personalen våga satsa och lämna tryggheten i landstinget måste det finnas någorlunda långa avtal och klara regler för omförhandling om spelreglerna är annorlunda än då första avtalet skrevs. Det går inte att pressa priset för vård och omsorg hur långt som helst. Det finns en grundnivå som kan ses som den lägsta möjliga för att bedriva tjänsterna med god kvalitet.

 I stället bör man som upphandlare satsa på en långsiktig relation till en vårdgivare där god kvalitet sätts i centrum.

Lars Lindkvist

Lars Lindkvist
 är professor i organisation och ledarskap vid Handelshög­skolan i Kalmar och Växjö universitet.

Dela artikeln:


Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev

Se fler branschtitlar från Bonnier News