Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Debatt

”Arbetsmiljölagen är tandlös när det gäller äldreomsorgen”

Kan det vara så att bristen på konsekvenser för politiker när lagen inte följs gör att missförhållanden kan fortgå år efter år? undrar forskaren Susann Porter. (1 kommentar)

Publicerad: 9 augusti 2022, 03:30

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Susann Porter, leg arbetsterapeut, doktor i hälsovetenskap med inriktning psykisk hälsa, Centrum för tillämpad arbetslivsforskning och utvärdering, CTA, Malmö universitet.


Ämnen i artikeln:

ÄldreomsorgToppnyheter Kommunal Hälsa

Oerhörda brister inom den svenska äldreomsorgen blev tydliga under covidpandemin, både när det gäller den bristande arbetsmiljön för personalen och brister i den vård och omsorg som gavs till de äldre. Men brister inom den svenska äldreomsorgen är inget nytt utan förekom långt före pandemin.

Höga sjuktal, svårigheter att rekrytera kvalificerad personal, chefer som har ansvar för ett stort antal både fast anställda och vikarier, och där stödet till dessa chefer kan vara bristfälligt. Sveriges 290 kommuner är ansvariga för att äldre människor som är i behov av vård och omsorg ska få det. I socialtjänstlagen står det bland annat att Socialtjänstens omsorg om äldre ska inriktas på att äldre personer får leva ett värdigt liv och känna välbefinnande.

Läs mer: Det här gäller om chefen vill att du avbryter semestern 

I en artikel som publicerades förra året i International Journal of Environmental Research and Public Health (Porter och Muhonen, 2021), med fokus på det politiska ansvaret för äldreomsorgen, intervjuades 41 kommunpolitiker, från olika delar av Sverige och från olika partier. Resultatet visar att politikerna ansåg att deras uppdrag var att leverera god vård och omsorg till de äldre som har det behovet, samtidigt som de var medvetna om brister i personalens arbetsmiljö. 

Stress var något som politikerna upplevde var vanligt förekommande bland personalen liksom att det kunde vara hög arbetsbelastning för chefer inom äldreomsorgen. När det gällde sjukskrivningar visste majoriteten av de ansvariga politikerna inte varför personalen var sjukskriven ¬– om det var på grund av fysiska eller psykiska orsaker – trots att ungefär hälften av dessa politiker uppgav att sjuktalet bland personalen inom äldreomsorgen var mellan 6 och 30 procent. 

Tillbaka till socialtjänstlagen; äldre ska få leva ett värdigt liv och känna välbefinnande. Det går naturligtvis inte att bedriva god vård om inte personalen som ska leverera vården har en arbetsmiljö som möjliggöra ett hälsosamt arbete. Arbetsmiljölagen beskriver hur arbetsgivaren har ansvar att arbeta förebyggande, så att personalen inte blir sjuk på grund av sitt arbete. 

Både socialtjänstlagen och arbetsmiljölagen borde fungera som lägsta nivå när det gäller både vården och omsorgen till de äldre och personalens arbetsmiljö. Men vad händer om dessa lagar inte efterföljs? Blir det några konsekvenser alls för de ansvariga politikerna? Det är svårt att inte fundera på om dessa lagar är tandlösa när det gäller äldreomsorgen, eftersom konsekvenserna av att inte följa dessa lagar uteblir. Kan det vara så att just bristen på konsekvenser när lagarna inte följs gör att missförhållanden kan fortgå år efter år? 

I år är det val och det är hög tid att vi alla börjar fundera på vilken äldreomsorg vi vill ska bedrivas i Sverige. Vill vi ha en god vård och omsorg med hög kvalitet, då måste också personalen ha en arbetsmiljö som främjar hälsa och som gör att de vill arbeta och stanna kvar inom äldreomsorgen. Vi som röstar i september har makten att kräva konsekvenser när lagarna inte efterlevs. Det är vi skyldiga de äldre och personalen.

Susann Porter, leg arbetsterapeut, doktor i hälsovetenskap med inriktning psykisk hälsa, Centrum för tillämpad arbetslivsforskning och utvärdering, CTA, Malmö universitet 

Kommentarer:

Arbetar du i sjukvården och vill kommentera texten?

Klicka här!

Kommentarer publiceras dagtid vardagar efter granskning.

 

2022-08-15

Hjärtligt tack för din viktiga artikel! Jag hade tänkt återgå till äldreomsorgen i år för att hjälpa till efter att ha lämnat kommunal äldreomsorg 2011 & privat äldreomsorg 2014 pga besparingar 2005-08. Det stora antalet patienter på obekväma tider kvarstår 2022 per sjuksköterska trots fortsatt pandemi. Det saknas politisk vilja. Det varit brist på sjuksköterskor minst 20 år vilket beslutsfattare känt mkt väl till. Man får den vården som medborgare röstar fram.

Leg specialistsjuksköterska i geriatrik & gerontologi

 

2022-09-05

Vill börja med att tacka för din artikel, äldreomsorgen känns  bortglömd väldigt ofta, trots pandemin och tex. coronakomissionen har det ju istället dragits ner(ytterligare!) på tex SSK-tjänster på ställen jag arbetat på. Även de dagar man har turen att åtminstone få jobba med erfaren kollega hinner man inte allt -vi är för få och det finns inga marginaler och man blir ständigt avbruten i det man försöker fokusera på(såromläggning, provtagning, läkemedeshantering, palliativ pat. etc )av tex. telefonen. Sällan förekommer ssk på plats efter 16-17,sk jourssk med stort antal patienter,det är en stress i sig många gånger att inte en kollega på plats löser av en. Hade hoppats  på förändring åt det bättre,men då den uteblev säger jag tack och hej.

F.D.SSK SÄBO

 

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Dela artikeln:

Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev