Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Debatt

”Åtgärda bristen på allergologer”

Nationella riktlinjer måste backas upp med kompetens och resurser, skriver Pär Gyllfors, allergolog, och Maria Ingemansson, barnallergolog, i en replik.

Publicerad: 25 oktober 2021, 03:55

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Pär Gyllfors, med dr och specialist i allergologi. Maria Ingemansson, med dr, specialist i barnallergologi.

Foto: Eva Gyllfors (Pär Gyllfors)


Ämnen i artikeln:

Allergi

Självklart behövs nationella riktlinjer för allergivård. Att det fortfarande saknas vägledning och kunskapsstöd för den vanligaste kroniska sjukdomen i landet kan inte beskrivas som annat än ett stort misslyckande. 

Likväl är det uppenbart att riktlinjer inte räcker för att åstadkomma verklig, positiv förändring för landets allergiker. Det krävs fortfarande kraftfulla insatser för att säkra allergikompentensen inom vården. Effektiva och livsförbättrade behandlingar måste bli tillgängliga för fler och inte bara vara en önskeåtgärd som fastnar i vårdköer eller undermåliga allergiutredningar. 

Läs mer: ”Vi behöver nationella riktlinjer för allergisjukdomar” 

1. Fler allergologer!

Att åtgärda bristen på specialister är den överskuggande utmaningen för allergivården. Nationella riktlinjer för att utreda och behandla patienter med allergier blir än viktigare då det helt saknas allergologer i vissa regioner. Primärvårdsläkare har ingen att fråga om råd i knepiga fall. Bristen på barnallergologer är ännu inte lika stor som på vuxenallergologer, men det är ett problem att det saknas vuxenallergologer att lämna över våra svårt allergiska ungdomar till. 

2. Starkare kunskapsutbyte och uppföljning

Utöver nationella riktlinjer och fler specialister behöver även kunskapsutbytet mellan primärvården och specialistvården utökas och fördjupas. Tidigare har sjukhusklinikerna i Stockholm haft medel för att deras specialister ska kunna undervisa och stötta husläkarna, men dessa kunskapscenter har minskat kraftigt. Den organisationen behöver både återställas och förstärkas med mer resurser.

3. Tillgängliggör nya behandlingar

Behandling för svår allergisk astma och svåra luftburna allergier sköts i dag nästan enbart av specialister. I Sverige finns endast cirka 70 vuxenallergologer, varav ett tiotal arbetar i Stockholm. De räcker inte till för att täcka behovet av specialiserad vård. Samtidigt kommer nya behandlingar som ger betydande fördelar när det gäller hälsa och livskvalitet för de svårast drabbade patientgrupperna: Immunterapi som halverar risken att utveckla astma hos barn och ungdomar med allergi samt biologiska läkemedel för svår astma, som när de ges till rätt patient har fantastisk effekt på sjukdomen. Det är orimligt att bristen på allergologer leder till att enbart en bråkdel av alla patienter som borde omfattas av sådan behandling får den i dag. 

Enligt den nationella vårdgarantin ska specialistvård erbjudas inom 90 dagar – den fungerar garanterat inte. Nya kömiljarder föreslås årligen för att stimulera till kortare vårdköer och dessa fungerar uppenbarligen inte heller. Om socialministern och våra regionpolitiker i Stockholm på allvar vill förbättra vården för dem med allergier, bör de därför titta på åtgärderna som vi föreslår.

Pär Gyllfors, med dr och specialist i allergologi, Astma- och allergimottagningen vid S:t Görans sjukhus (Praktikertjänst), Stockholm.

Maria Ingemansson, med dr, specialist i barnallergologi, överläkare vid lung/allergimottagningen, Astrid Lindgrens barnsjukhus vid Karolinska universitetssjukhuset, Stockholm.

 

Replik på:

”Vi behöver nationella riktlinjer för allergisjukdomar”

Kommentarer:

Arbetar du i sjukvården och vill kommentera texten utifrån din yrkesroll?

Klicka här!
Kommentarer publiceras efter granskning.

 

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Ämnen i artikeln:

Allergi

Dela artikeln:

Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev