Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Debatt

”Att aktivera krisavtalet är en nödvändighet”

Krisavtalet säkerställer patientsäkerheten samtidigt som personalen får ersättning för den extra tid som behöver arbetas, skriver Lars Rådén (M) i en replik.

Publicerad: 8 januari 2021, 06:00

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Lars Rådén (M), 1:e vice ordförande i hälso- och sjukvårdsnämnden i Region Stockholm.


Ämnen i artikeln:

KrislägesavtalRegion StockholmCovid-19Coronakrisen

Pandemin har ställt sjukvården i Stockholm inför utmaningar utan motstycke i modern sjukvårdshistoria. Att Region Stockholm har kunnat bedriva nödvändig sjukvård och rädda liv är tack vare sjukvårdspersonalen. Utan deras arbete hade tusentals patienter inte fått rätt vård i rätt tid. 

Region Stockholm är beroende av medarbetarna för att bedriva verksamheten, i centrum står hälso- och sjukvårdens personal. Just därför är det en prioritering att satsa på sjukvården och på de anställda. Det räcker inte med pengar i sig för att bedriva sjukvård, det är tyvärr stor brist på personal, i synnerhet sjuksköterskor. Vi arbetar fortsatt med att få fler kollegor som stannar länge. För att ge mer tid för patienter ska både toppstyrningen och byråkratin minska. Det är en nödvändighet att såväl sjukvårdens medarbetare som patienter mår bra. 

För första halvåret 2020 kom dock glädjande siffror inom personalområdet på flera fronter. Kostnaden för inhyrd personal i förhållande till egen personal minskade, antalet ansökningar per tjänst ökade, personalomsättningen minskade och ansökningarna till sjuksköterske- och läkarprogrammen ökade. Sammantaget är detta en förändring i rätt riktning för att kunna bedriva vård i världsklass. 

I vår budget för 2021 satsar vi på hälso- och sjukvården, detta trots att ekonomin är hårt belastad av coronapandemin. Budgeten för att klara av trycket på sjukvården har höjts med 3 procent detta året och ökat med nära 12 miljarder kronor sedan 2016. För husläkarverksamheten har budgeten ökat med 3 procent för 2021, motsvarande nära 180 miljoner kronor. 

Under året har dock stora inkomstbortfall skett, där regeringen inte gett ersättning för pandemins alla kostnader. Med start i år börjar också det nya utjämningssystemet gälla som kommer att göra att ytterligare miljardbelopp tas från Region Stockholm.

Region Stockholm har arbetat hårt med att ställa om hälso- och sjukvården utifrån de bärande principerna att all vård ska bedrivas på mest effektiva vårdnivå̊. Bara vård som kräver akutsjukhusens resurser ska bedrivas där, ingen annan. För att möjliggöra denna förändring behöver primärvården och närakuternas uppdrag fortsatt utvecklas. Pandemin har visat att regionens stora utbud av vård gynnade oss i en kris, där vi i årets ingång hade minskat tryck på akutmottagningarna på grund av att närakuterna avlastat. 

Under en andra våg med många nya smittade ökar belastningen ytterligare på sjukvården, personalens insatser i detta extraordinära läge är avgörande. Att aktivera krisavtalet är en nödvändighet för att säkerställa patientsäkerheten samtidigt som personalen ska få ersättning för den extra tid som behöver arbetas.

Vi har tillsammans kunnat hålla ut under pandemin, vi är fortfarande i ett ansträngt läge och det krävs fortsatt stora insatser för att rädda liv. Vi får inte stanna av i utvecklingen när pandemin lugnar ner sig, vi måste dra lärdom av de erfarenheter vi fått och fortsätta utveckla sjukvården för stockholmarna. 

Lars Rådén (M), 1:e vice ordförande i hälso- och sjukvårdsnämnden i Region Stockholm

Mer att läsa: Krislägesavtalet ersätter lag och avtal – så fungerar det

Replik på:

”Krislägesavtalet är en konsekvens av besparingar” 

Kommentarer

Arbetar du i sjukvården och vill kommentera texten utifrån din yrkesroll? Klicka här! 

 

Kommentarer publiceras efter granskning.

 

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Dela artikeln:

Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev