Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Debatt

”Att anmäla papperslösa patienter strider mot vår professionsetik”

Förslaget om ”anmälningsplikt” skulle påverka våra möjligheter att skapa förtroendefulla vårdmöten och ge god och säker vård, skriver Sineva Ribeiro, ordförande för Vårdförbundet.

Publicerad: 27 oktober 2022, 03:30

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Sineva Ribeiro, ordförande för Vårdförbundet.

Foto: Ulf Huett


Ämnen i artikeln:

Vårdförbundet

Vårdförbundet vill börja med att välkomna ministrarna i den nya regeringen till sina viktiga uppdrag. Särskilt vill vi hälsa socialminister Jacob Forssmed (KD), sjukvårdsminister Acko Ankarberg Johansson (KD), socialtjänstminister Camilla Waltersson Grönvall (M) och äldre- och socialförsäkringsminister Anna Tenje (M) att vi ser fram emot ett gott och nära samarbete dessa kommande fyra år för att utveckla hälso- och sjukvården i Sverige. För att lyckas måste regeringen prioritera vårdens kompetensförsörjning och förbättra arbetsmiljön för medarbetarna i hälso- och sjukvården.

Vårdförbundet har läst det så kallade Tidöavtalet med stort intresse och vi tycker att det är en viktig signal att hälso- och sjukvården adresseras som det första politikområdet i avtalet eftersom det är väljarnas viktigaste fråga. 

Läs mer: Sjukvårdsministern kallas till riksdagen om tolkarna 

Vårdförbundet välkomnar att den tillträdande regeringen avser att fortsätta bygga ut primärvården. Omställningen till en personcentrerad nära vård behöver snabbas upp och primärvården behöver bemannas med rätt kompetens på rätt plats. Det betyder: tillräckligt med legitimerad personal samt fler sjuksköterskor i kommunernas primärvård och i äldreomsorgen, för att bara nämna några exempel. 

Vi vill betona att skälet till att det saknas vårdplatser i slutenvården är att det saknas personal med rätt kompetens som kan hålla de vårdplatser som redan finns öppna. Arbetsmiljön i vården är alldeles för bristfällig och Vårdförbundet står därför fast vid kravet från i våras om en kriskommission för arbetsmiljön, som vi krävde ihop med Läkarförbundet. 

Inga vårdköer kan kortas utan personal. Satsningar behövs för att förbättra arbetsmiljö, arbetsvillkor och löner inom hälso-och sjukvården, så att fler stannar kvar i yrket och fler vårdplatser kan öppna. Här behöver staten, regionerna och kommunerna hjälpas åt. Det spås bli svåra ekonomiska förutsättningar i kommuner och regioner under kommande år, regeringen måste vara beredd att stötta med höjda generella statsbidrag för att nödvändiga investeringar i personalen och arbetsmiljön ska kunna genomföras. Vårdförbundet ser med oro på att detta inte nämns i överenskommelsen, men förutsätter att regeringen återkommer med detta i samband med budgeten.

Karriärvägar i vårdyrken behöver komma på plats för att öka attraktiviteten, där vi till exempel driver frågan om reglerade specialistutbildningar för biomedicinska analytiker, barnmorskor och röntgensjuksköterskor. Vi saknar också det hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbetet, som krävs för att resurserna inom vård och omsorg ska kunna användas bättre och räcka till fler, och så att vi kan skapa ett hållbart samhälle.

För att patienten ska få vård i rätt tid, en vård som är kunskapsbaserad och jämlik, tycker Vårdförbundet att det är bra att den nya regeringen tänker se över de delar av hälso- och sjukvården som bör samordnas nationellt. Vårdförbundet anser också att staten bör ta ett större ansvar för att samordna vårdens krisberedskap och beredskapslager. Men framför allt behövs det en nationell samordning av kompetensförsörjningen, exempelvis den verksamhetsförlagda utbildningen, VFU. Det finns även betydande vinster för både patienten och professionen med större samordning av den digitala infrastrukturen, sammanhållen information och en nationell vårdförmedling – men för att systemen ska fungera är det viktigt att professionerna är delaktiga och leder arbetet med digitalisering och innovation.

Det är glädjande att Ulf Kristersson (M) i sin regeringsförklaring lyfte den så kallade ”caseload-modellen” med ett team av barnmorskor som följer den gravida före, under och efter förlossningen. Det är en modell som Vårdförbundet förespråkar och som ger förutsättningar för en sammanhållen och god gravid-, förlossnings- och eftervård.

Sammanfattningsvis kan vi se att Tidöavtalet innehåller flera förslag som Vårdförbundet har drivit, vilka vi välkomnar, men också en hel del förslag som vi har svårare att acceptera. Förslaget om ”anmälningsplikt” vid möte med papperslösa patienter strider mot vår professionsetik och skulle påverka våra möjligheter att skapa förtroendefulla vårdmöten och ge god och säker vård. Förslaget om att ta bort rätten till tolk försvårar yrkesutövningen i vården och innebär uppenbara patientsäkerhetsrisker, där den eventuella besparingen snabbt kommer ätas upp av ytterligare vårdbesök eller vårdskador. Rätten till hälsa lämnar ingen utanför och hälso- och sjukvårdens grundläggande principer är tydliga: vård ska ges med respekt för alla människors lika värde och den med de största behoven ska ges företräde till vården. 

Vi ser fram emot ett nära och gott samarbete med den nya regeringen. Främst gällande hälso-och sjukvården, men även arbetsmarknads- och utbildningsdepartementen är mycket viktiga för våra professioners framtid och karriärer. Det finns många detaljer att reda ut för att föreslagna reformer ska leda till det övergripande målet: att lösa Sveriges viktigaste problem inom hälso- och sjukvården. I grunden handlar det om att det ska finnas tillräckligt många som kan, vill och orkar arbeta i hälso- och sjukvården.

Sineva Ribeiro, ordförande för Vårdförbundet

Kommentarer:

Arbetar du i sjukvården och vill kommentera texten utifrån din yrkesroll?

Klicka här!

Kommentarer publiceras efter granskning.

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Ämnen i artikeln:

Vårdförbundet

Dela artikeln:

Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev