”Att vården är tillgänglig är också en viktig pusselbit”

Ordförandena för Svenska distriktsläkarföreningen, Svensk förening för allmänmedicin och Läkarförbundet har replikerat på min debattartikel från 27 februari 2023 med rubriken ”Behöver verkligen alla en egen läkare?”.

Jag välkomnar denna dialog. Repliken visar att det finns mycket vi är överens om, men också att vi behöver en fortsatt diskussion om våra gemensamma utmaningar i svensk primärvård. Låt mig få förtydliga vad jag önskar få förmedlat.

Läs mer: ”Både äldre och yngre patienter har nytta av fast läkare”

För det första, jag är helt enig med mina kollegor om att kontinuitet är viktigt för en god och trygg vård. Den är viktig för den multisjuka äldre patienten, liksom för den i övrigt friska patient som behöver uppföljning i en pågående utredning. Det säger forskningen och det var även det jag skrev i min artikel. Det jag utmanar är inte att kontinuitet är bra i sig, utan påståendet att kontinuitet är lika viktigt för alla patienter.

För det andra ville jag lyfta utmaningarna som finns med strategin att införa en begränsning, så att en läkare endast ska ansvara för 1100 patienter. Antalet tillgängliga läkare i primärvården är långt ifrån det antal som krävs för att alla personer i Sverige ska kunna få en egen fast läkarkontakt. Det är också stor skillnad på att ha en lista på 1100 patienter med ett stort vårdbehov jämfört med en lista på 1100 helt friska patienter.

Förslaget från Svenska distriktsläkarföreningen, Svensk förening för allmänmedicin och Läkarförbundet väcker frågor som jag anser i dag saknar ett svar och som vi gemensamt behöver diskutera:

* Vad ska hända med de patienter som i dag inte kan få en fast läkare och blir över?

* Hur säkerställs en rättvis arbetsbörda utan att väga in vårdtyngden vid fördelning av patientansvaret?

Jag menar därför att även om vi alla är överens om att kontinuitet är odelat önskvärt, så måste vi göra prioriteringar och säkerställa tillgängligheten för dem som bäst behöver den.

Slutligen vill jag lyfta fram att det inte främst är det faktum att man har en namngiven läkare på pappret som spelar roll när man som patient behöver vård, utan huruvida vården är nåbar och att vårdbehovet blir tillgodosett.

I dag är detta en stor utmaning. Vi behöver låta patienter med ett känt vårdbehov kunna nå sin vårdgivare utan att behöva konkurrera med patienter vars vårdbehov ännu är okänt. På samma sätt behöver vi kunna fånga upp och snabbt erbjuda bedömning av den som söker med ett ännu okänt vårdbehov. Precis som det sägs i repliken är det nämligen först efter vårdmötet som vi vet hur stort vårdbehovet verkligen är.

Jag vill inte bidra till ökad och onödig vårdkonsumtion. Jag vill bygga en bättre och mer sammanhållen vårdresa där våra patienter fångas upp i tid, vet vad nästa steg blir, samt aldrig behöver börja om från början eller trilla ur systemet ­– som så ofta sker i praktiken i dag. En fast läkarkontakt är en av flera pusselbitar som krävs för att nå ett sådant mål. Att vården är tillgänglig för den som behöver vård är även det en viktig pusselbit.

Jag tror att om dialogen kan få fortsätta i samma goda anda, så kommer vi tillsammans kunna skapa en modell där vi kan finnas tillgängliga för våra patienter och samtidigt erbjuda kontinuitet och en arbetssituation som lockar fler att välja allmänläkare som sitt yrke. Men vi har fortfarande en bra bit kvar.

Joakim Röstlund, specialist i allmänmedicin och chefläkare på Kry