Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Lördag17.04.2021

Kontakt

Annonsera

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Debatt

”Även hjälpmedel behöver visa tydlig patientnytta”

Huvudsyftet med vår diskussion var att lyfta upp att implementering alltid ska bygga på god evidens, skriver flera debattörer i en replik om Asthmatuner.

Publicerad: 19 Mars 2021, 12:00

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Östen Jonsson, barnallergolog, överläkare, Peter Rask, klinisk fysiolog, överläkare, Josefin Sundh, lungspecialist, överläkare, Ann-Britt Zakrisson, distriktssköterska, med dr, Stella Cizinsky, kardiolog, verksamhetschef för hjärtlung-fysiologiska kliniken, Universitetssjukhuset Örebro. Samtliga vid Region Örebro län. Nederst till höger: Asthmatuner.

Montage: Maria Bergman (Josefin Sundh ), Fredrik Karlsson/Bildbyrån (Stella Cizinsky), Erik Simander/Bildbyrån (Asthmatuner)


Ämnen i artikeln:

AstmaRegion Örebro LänUniversitetssjukhuset Örebro

Vår kritik av det vetenskapliga underlaget för Asthmatuner har besvarats, men inte av de forskare som gjort studien utan av vd och studiesjuksköterska som arbetar i företaget. Vi är förvånade över att bemötandet av vår kritik huvudsakligen sker i form av vad vi uppfattar som en reklamtext med en felaktig redovisning av studieresultatet. Vi instämmer helt i att det är viktigt med förbättringsarbete, men huvudsyftet med vår diskussion var att lyfta upp att implementering alltid ska bygga på god evidens. Detta gäller i synnerhet vid redovisat eget ekonomiskt vinstintresse av den studerade produkten.

Den kliniskt relevanta skillnaden för frågeformuläret Astma Control Test, ACT, så kallad mimimal clinical important difference, MCID, har alltså fastställts till 3 poäng för vuxna och 2 poäng för barn. Studien för Asthmatuner redovisar en skillnad i ACT på 0,70 för hela gruppen, 0,97 för barnmottagning och 0,33 för primärvård. I repliken hänvisas nu i stället plötsligt till en skillnad i behandlingseffekt för specialistbarnvården på 2,42 enheter på ACT-skalan på grund av uppmätt behandlingseffekt 4,95 i interventionsgruppen jämfört med 2,53 i kontrollgruppen.

Observera dock att den aktuella studien är en crossover trial, och att denna nya angivna effekt endast gäller behandlingsperiod 1 i studien. I en crossover trial måste man vid beräkning av behandlingseffekt ta hänsyn till båda behandlingsperioderna! Vi utgår från att det är en korrekt analys av den sistnämnda typen som lett fram till den skillnad på 0,97 ACT-enheter för barn som redovisas i abstract för den publicerade studien.

Vi ser fram emot fortsatta studier av effekten av både Asthmatuner och övriga digitala hjälpmedel, men vår bedömning kvarstår att det i nuläget inte är motiverat med ett brett införande av detta hjälpmedel. Som vid övriga skattefinansierade åtgärder i sjukvården behöver även hjälpmedel visa tydlig patientnytta och hälsoekonomiska effekter.

Östen Jonsson, barnallergolog, överläkare

Peter Rask, klinisk fysiolog, överläkare

Josefin Sundh, lungspecialist, överläkare

Ann-Britt Zakrisson, distriktssköterska, med dr

Stella Cizinsky, kardiolog, verksamhetschef för hjärtlung-fysiologiska kliniken, Universitetssjukhuset Örebro.

Samtliga vid Region Örebro län.

 

Kommentarer:

Arbetar du i sjukvården och vill kommentera texten utifrån din yrkesroll?

Klicka här!

Kommentarer publiceras efter granskning.

 

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Dela artikeln:

Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev