”Även hjälpmedel behöver visa tydlig patientnytta”

Vår kritik av det vetenskapliga underlaget för Asthmatuner har besvarats, men inte av de forskare som gjort studien utan av vd och studiesjuksköterska som arbetar i företaget. Vi är förvånade över att bemötandet av vår kritik huvudsakligen sker i form av vad vi uppfattar som en reklamtext med en felaktig redovisning av studieresultatet. Vi instämmer helt i att det är viktigt med förbättringsarbete, men huvudsyftet med vår diskussion var att lyfta upp att implementering alltid ska bygga på god evidens. Detta gäller i synnerhet vid redovisat eget ekonomiskt vinstintresse av den studerade produkten.

Den kliniskt relevanta skillnaden för frågeformuläret Astma Control Test, ACT, så kallad mimimal clinical important difference, MCID, har alltså fastställts till 3 poäng för vuxna och 2 poäng för barn. Studien för Asthmatuner redovisar en skillnad i ACT på 0,70 för hela gruppen, 0,97 för barnmottagning och 0,33 för primärvård. I repliken hänvisas nu i stället plötsligt till en skillnad i behandlingseffekt för specialistbarnvården på 2,42 enheter på ACT-skalan på grund av uppmätt behandlingseffekt 4,95 i interventionsgruppen jämfört med 2,53 i kontrollgruppen.

Observera dock att den aktuella studien är en crossover trial, och att denna nya angivna effekt endast gäller behandlingsperiod 1 i studien. I en crossover trial måste man vid beräkning av behandlingseffekt ta hänsyn till båda behandlingsperioderna! Vi utgår från att det är en korrekt analys av den sistnämnda typen som lett fram till den skillnad på 0,97 ACT-enheter för barn som redovisas i abstract för den publicerade studien.

Vi ser fram emot fortsatta studier av effekten av både Asthmatuner och övriga digitala hjälpmedel, men vår bedömning kvarstår att det i nuläget inte är motiverat med ett brett införande av detta hjälpmedel. Som vid övriga skattefinansierade åtgärder i sjukvården behöver även hjälpmedel visa tydlig patientnytta och hälsoekonomiska effekter.

Östen Jonsson, barnallergolog, överläkare

Peter Rask, klinisk fysiolog, överläkare

Josefin Sundh, lungspecialist, överläkare

Ann-Britt Zakrisson, distriktssköterska, med dr

Stella Cizinsky, kardiolog, verksamhetschef för hjärtlung-fysiologiska kliniken, Universitetssjukhuset Örebro.

Samtliga vid Region Örebro län.