Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Debatt

Även ofullständig patientöversikt är bättre än faxade journalblad

Publicerad: 17 oktober 2007, 04:44

REPLIK Begränsningar i patientöversikten måste accepteras i början, skriver Lars Andåker med flera.


Lars Sjöberg har i ett debattinlägg i Dagens Medicin nr 39/07 ifrågasatt det meningsfulla i att utveckla en nationell patientöversikt. Utgångspunkten är att informationen i journalsystemen är av så ojämn kvalitet att den inte går att extrahera och sammanställa på ett meningsfullt sätt och att uppgifterna därmed riskerar att bli ofullständiga.

I ett par avseenden gör Lars Sjöberg viktiga påpekanden. Det stora informationsutbytet sker lokalt inom respektive landsting mellan sjukhus, primärvård och kommunal vård. Det är där de stora vinsterna med en patientöversikt uppnås.

Flera landsting, som har ordning på sin journalinformation, har också för internt bruk väl fungerande och sedan många år flitigt använda patientöversikter, till exempel Östergötland, Jönköping och Örebro.

Det finns också några exempel på goda erfarenheter, där både kommuner och patienter har tillgång till en särskilt framtagen vy av patientöversikten. En patientöversikt på nationell nivå blir mer av en ”försäkring” för patienter som temporärt befinner sig utanför hemlandstinget.

Det är också riktigt att en stor vinst på kort sikt för patientsäkerheten, men även för kostnadseffektiviteten i vården, skulle fås genom tillgång till Apotekets läkemedelsförteckning för förskrivarna. Detta blir en särskild del av den kommande nationella patientöversikten.  
i sitt inlägg för övrigt gör Lars Sjöberg tre i sådana här sammanhang vanliga misstag:

- Det finns ingen definition av vad han menar med en ”fullständig” patientöversikt (jämför ”fullständig journal”).

- Jämförelsen görs med en tänkt idealsituation och inte med dagens situation.

- Han ser inte den stegvisa utveckling, där patientöversiktens funktionalitet och täckningsgrad successivt tillåts öka.

En nationell patientöversikt kommer i ett inledningsskede snarast att ha karaktären av ett ”emergency data set”, det vill säga ett begränsat antal uppgifter av vital betydelse, och skulle kunna tillföras information på ett sätt liknande det som Lars Sjöberg beskriver – i varje fall från de landsting, som inte redan i dag har välstrukturerade journalsystem. Den långsiktiga och nödvändiga processen att standardisera innehåll, struktur och terminologi i journalsystemen kommer så småningom att tillåta en automatiserad utsökning av fylligare information.

I en akut behandlingssituation måste läkaren alltid värdera sitt beslutsunderlag. Detta kan vara mer eller mindre fullständigt och, vad värre är, av varierande kvalitet (till exempel osäkra uppgifter från anhöriga). Många gånger är det nödvändigt att agera utifrån det underlag som finns och den kliniska bedömningen. I dagens situation är det inte ovanligt att stå inför en okänd patient utan någon som helst dokumentation. I bästa fall kan några faxade journalblad med ostrukturerad information föreligga. I det läget är även en ”ofullständig” information från en patientöversikt av värde.

Det påbörjade arbetet att utveckla och införa en nationell patientöversikt ska alltså fullföljas. Tills alla vårdgivare är anslutna måste en begränsning av ”fullständigheten” kunna accepteras. Funktionaliteten kommer att utvecklas i steg. Det väsentliga är att redan den första ”leveransen” är tillräckligt bra för att bli använd. Självklart bör tiden tills alla landsting är anslutna göras så kort som möjligt.

Vi anser det också nödvändigt att informationsutbytet via den nationella patientöversikten omfattar privata vårdgivare och kommuner, inte bara landstingen. Den nya lagstiftningen om sammanhållen journalföring tillåter detta.

Projektet nationell patientöversikt är en viktig drivkraft för utvecklingen av såväl nationella tjänster för användaridentifiering, åtkomstkontroll och patientsamtycke (för närvarande pågående upphandling) som det viktiga arbetet att strukturera innehållet i journalerna och normera användningen av begrepp och termer. Detta i sin tur ger högsta prioritet åt landstingens pågående arbete att ansluta sina kataloger till den nationella toppnoden HSA (hälso- och sjukvårdens adressregister) och införa kortbaserade tjänstecertifikat.

Till sist kan vi glädja Lars Sjöberg med att Sverige inom ramen för EU, på socialdepartementets initiativ, för närvarande är en av huvudaktörerna i förberedelserna för en europeisk patientöversikt. Den kommer att bygga på de enskilda medlemsstaternas strategier och medge informationsåtkomst på liknande sätt som det vi planerar för i Sverige. Det är naturligtvis av stort värde att dessa arbeten bedrivs parallellt på nationell och europeisk nivå.

Lars Andåker, Gösta Malmer, Lars Jerlvall, Ante Grubbström

Lars Andåker
är ordförande i beställarledningen i beställarfunktionen för nationell IT i vård och omsorg inom Sveriges Kommuner och Landsting.
Gösta Malmer
är beställarchef i beställar­funktionen.
Lars Jerlvall
är IT-direktör i Landstinget i Östergötland.
 Ante Grubbström
är IT-chef i Landstinget Sörmland.
Samtliga är engagerade i den nationella IT-strategin för vård och omsorg.

Dela artikeln:


Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev