”Avgifter för tolkar i vården är en lagfråga”

Att införa avgifter för tolkar i Sverige skulle enligt förespråkare både sänka kostnader och ge incitament att lära sig det svenska språket och förbättra integrationen. Men faktum är att det skulle gå emot hälso- och sjukvårdslagen som säger att sjukvård ska ges på lika villkor.

Att lära sig svenska är nyckeln till att integreras i samhället. Att straffa dem som ännu inte nått dit med en avgift, och därmed utsätta både patienter och medarbetare för risker, är dock helt fel väg att gå.

Läs mer: Vårdprofessioner visar enad front mot förslag i Tidöavtalet

Tillgången till tolk regleras i förvaltningslagen och varje myndighet som kommer i kontakt med en individ som inte behärskar språket ska anlita en tolk. Det är viktigt att det kan göras utan hinder, för både individens och samhällets skull. Att ta ut en avgift vid användning av tolk är en lagfråga. I hälso- och sjukvården reglerar patientlagen att både vårdpersonal och patienter ska kunna bli förstådda. Det är viktigt att de har en trygg och korrekt kommunikation med varandra så att en säker medicinsk bedömning kan göras. Om man inte förstår varandra är risken stor att patientsäkerheten påverkas negativt och att riskerna för patienten ökar.

Att införa tolkavgift skulle med största sannolikhet innebära att barn skulle behöva agera tolk för sina föräldrar vid läkarbesök. Det är inte bara dåligt ur ett barnperspektiv, där ett barn kan behöva hantera att vara den första personen som berättar för sin förälder att den har cancer. Det skulle också få förödande konsekvenser om man avstod från att sätta in tolk av ekonomiska skäl. Det skulle göra de mest sköra människorna än mer utsatta, då patientmötet antingen måste lösas helt utan tolk eller via närstående – där det kan finnas flera olika risker med att översättningen inte görs på rätt sätt, språkligt eller etiskt.

Liberalerna står för en nära vård. Varje patient ska känna sig trygg när de kommer i kontakt med vården. Trygghet kan betyda olika saker för olika individer. För en del handlar det om att kommunikationen och förståelsen mellan vårdpersonal och patient ska fungera, för andra handlar det om att få vård i rätt tid. Trygghet är ett brett begrepp men vi måste möta varje patients och medarbetares definition av trygghet. En medarbetare inom hälso-och sjukvården som inte får rätt information i en kommunikation med patient och närstående, upplever givetvis att hen inte kan göra ett fullgott arbete.

Tolk används av en redan utsatt målgrupp. Vi vet att denna målgrupps hälsa halkar efter och att då sätta fler käppar i hjulet vore helt fel väg att gå. Frågan är större än att snabbt och utan vidare konsekvensanalys införa tolkavgift i vården. Vi måste ställa oss frågan: hur förbättrar vi integrationen i samhället och ser till att det svenska språket blir en morot för varje individ istället för ett strikt krav?

Att lära sig det svenska språket är nyckeln till ett liv i frihet. Vi måste uppmana människor som kommer till Sverige att lära sig språket för sin egen skull. Vårdpersonal som jobbar i Sverige måste också uppmanas att lära sig det svenska språket. Att ha flerspråkig personal som både behärskar svenska och ytterligare språk är helt klart en fördel och inte en nackdel.

Att peka på en redan utsatt grupp och försvåra vardagen för dessa människor är inget jag kommer att stå bakom. Det skulle medföra flera allvarliga konsekvenser för vården och dess medarbetare. Vi behöver värna om vår vårdpersonal och göra allt vi kan för att människor ska få den vård de behöver.

Gilbert Tribo (L), regionråd och 1:e vice ordförande i regionstyrelsen, Region Skåne