Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Debatt

”Avveckling en förutsättning för utveckling av vården”

Den stigande misstron mellan aktörerna på molnfri höjd och golvet utgör ett reellt problem för vår sjukvård, anser professor emeritus Andris Kreicbergs.

Publicerad: 1 oktober 2021, 03:55

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Politikernas och tjänstemännens styrning har lett till etisk stress, uppgivenhet och personalflykt, skriver professor emeritus Andris Kreicbergs.

Foto: Erik Simander/Bildbyrån


Under tiden som den politiska diskussionen om regionernas existensberättigande pågår är det påkallat att snarast utmönstra en rad strukturer och processer i vården som lett till nuvarande situation. Pandemin har obarmhärtigt blottställt de mångåriga bristerna. Att Sveriges Kommuner och Regioners, SKR, och regionernas makt över vården är väsentligt större än kunnandet är i dag en utbredd uppfattning bland de berörda, som sedan länge efterlyst en annan kompetens och logik i styrningen. Den stigande misstron mellan aktörerna på molnfri höjd och golvet utgör ett reellt problem för vår sjukvård. En för svenska förhållanden helt unik motbild fann jag vid välrenommerade Mayo Clinic i USA, där kollegerna var stolta över sina ledare och administratörer!

Ytterst är sjukhus och vårdcentraler byggda för att erbjuda patienten en mötesplats med läkare. Men ansträngningarna att utveckla vården har kommit att handla om andra mål. Fokus hos SKR och regionerna har i stället legat på strukturer och processer utformade av auktoriteter inom industri och ekonomi. Detta har medfört att vården nu befolkas av en rad paramedicinska funktionärer, allt från direktörer till konsulter, kommunikatörer, koordinatörer, facilitatorer, chefsutvecklare och så vidare, som sällan ser en patient, men ändå förväntas införa nya vårdkoncept. Resultatet har blivit rutiner och standardiseringar av högst diskutabel relevans och otaliga möten för uppföljning som genererar mer protokoll än framsteg och i slutändan stjäl tid från patienten. Läkartätheten i Sverige är hög men antalet patientbesök per läkare extremt låg.

Läs även: ”Dags att agera för en bättre sjukvårdsorganisation” 

Politikernas och tjänstemännens styrning har lett till etisk stress, uppgivenhet och personalflykt, i synnerhet bland sjuksköterskor. Vakanserna kommer aldrig att kunna lösas med fler utbildningsplatser om inte arbetsförhållandena förbättras. I den mån medicinsk expertis anlitas för planering och ledning, dock aldrig för resursfördelning, selekterar man utifrån sjukvårdspolitisk följsamhet. En kader av medicinska karriärbyråkrater med begränsad erfarenhet av slitet på golvet har vuxit fram. Vid de återkommande vårdkriserna förväntas chefläkarna upprepa att patientsäkerheten ej är hotad, medan professionell integritet innebär betydande risk för uppsägning.

För patienten har den medicinska kompetensen störst betydelse. Staten har främsta ansvaret för grundutbildningen, medan vidareutbildningen lämnats därhän. Tid och medel för kongresser, kurser och examination kan ytterst sällan erbjudas av arbetsgivaren. Det svala vårdpolitiska intresset för kompetensfrågan kan bara förklaras av okunskap om dess betydelse för vårdkvaliteten. Vid utvärdering fokuseras på lägsta acceptansnivå med betoning på rättssäkerhet. Att inte göra fel har blivit viktigare än att göra rätt.

Hur långt kan egentligen tillit och kvalitet i vården tillgodoses av administrativa och organisatoriska åtgärder eller rentav AI-lösningar? Hur ska man förhindra att omåttliga medel slösas på overheadfunktioner på bekostnad av kärnverksamheten? Är personalens lojalitet till arbetsgivaren överordnad patienten? 

Att en arbetsgivarorganisation som SKR utvecklar och styr medlemmarnas verksamhet, utgör en anomali. Inte skulle Ericsson godta att Svenskt Näringsliv styr bolagets strukturer och processer? Att SKR uppträder som en myndighet med ansvar för förvaltningen av offentlig verksamhet, men utan transparens, utgör en annan anomali. SKR har utvecklats till en koloss som sysselsätter en växande kader av tjänstemän, vilket motiverat lyxbygge nära Göteborg och kontor i Bryssel. Har vi i längden råd med SKR?

Kritiskt viktigt är nu att opolitisk medicinsk expertis ges utrymme i styrningen av vården. Mest angeläget i förstone blir inte att plantera nya blommor utan att rensa i rabatten. Ett gigantiskt arbete förestår att mönstra ut floran av strukturer, processer och funktionärer, som i dag försvårar vårdarbetet. Inte förrän detta genomförts kan nya innovativa initiativ aktualiseras. 

Andris Kreicbergs, professor emeritus, Karolinska institutet

 

Kommentarer:

Arbetar du i sjukvården och vill kommentera texten utifrån din yrkesroll?

Klicka här! 

Kommentarer publiceras efter granskning.

 

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Dela artikeln:

Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev