Debatt
”Bara politisk handling kan vända utvecklingen inom allergivården”
Publicerad: 4 maj 2018, 05:00
Marianne Eduards, sjuksköterska med inriktning astma, allergi och kol, astma/kol-mottagningen, Liljeholmens vårdcentral Stockholm, styrelseledamot Astma-, allergi och kol-sjuksköterskeföreningen, Asta. Pär Gyllfors, med dr och specialist i allergologi, astma & allergimottagningen vid S:t Görans sjukhus, Stockholm. Maria Ingemansson, med dr, specialist i barnallergologi, överläkare vid lung/allergimottagningen, Astrid Lindgrens barnsjukhus vid Karolinska universitetssjukhuset, Stockholm. Björn Stridh, specialist i allmänmedicin, Kista vårdcentral Stockholm, styrelseledamot i Nätverket för astma-, allergi- och kol-intresserade allmänläkare, NAAKA. Karin Toll, med dr och specialist i öron-, näs- och halssjukdomar, överläkare öron-, näs- och halskliniken, Karolinska universitetssjukhuset, Stockholm.
Fler patienter bör få en mer utförlig allergiutredning redan i primärvården, men då krävs en bättre samordning och kunskapsutbyte med allergispecialister, skriver fem debattörer.
Allergi är vårt mest utbredda folkhälsoproblem, som drabbar tre miljoner människor i Sverige. Vidare har omkring 10 procent av befolkningen astma. Förekomsten av astma och allergi har ökat under lång tid varför allergidiagnostik är mycket viktigt, av flera skäl.
För all sjukvård är korrekt diagnostisering ett centralt kvalitetsmått – det ger förutsättningar att sätta in rätt åtgärder för att uppnå bästa behandlingsresultat. Enligt Socialstyrelsens riktlinjer ska alla patienter med misstänkt astma erbjudas en riktad allergiutredning, men endast 40 procent utreds. Detta glapp döljer ett stort och ofta onödigt personligt lidande, liksom en stor samhällskostnad i form av felutnyttjade sjukvårdsresurser till följd av oro, sjukskrivningar och uteblivna skatteintäkter.
Många fall både är och kan te sig okomplicerade. Därför förväntas de flesta diagnostiseras och behandlas i primärvården. En rimlig förutsättning bör då vara att det ges tillräckligt med både tid och utbildning så att primärvårdens läkare och sjuksköterskor förmår hantera denna växande patientgrupp.
Specialistläkarna inom allergologi har länge varit för få till antalet
Vid svårare fall, eller när kunskapen inte bedöms räcka till, borde konsultation eller remiss till allergolog vara en självklarhet, inte minst när det gäller utredning av matallergier. Med rådande specialistbrist, där hälften av allergologerna förväntas gå i pension inom två år, är vårdverkligheten tyvärr en annan. Redan i dag skickas en betydande del av remisserna som skrivs till allergologer tillbaks och patienten får ingen fullgod specialistbedömning.
Fler patienter bör få en mer utförlig allergiutredning redan i primärvården. För att förbättra omhändertagandet och höja vårdkvaliteten behövs därför en bättre samordning och kunskapsutbyte mellan allergispecialister och primärvården. Detta kan bara bli verklighet genom ett långsiktigt utbildningssamarbete som vilar på en stabil och väl finansierad organisation.
Specialistläkarna inom allergologi har länge varit för få till antalet sett till patientbehovet och under en följd av år har återväxten varit kraftigt eftersatt. I Sverige finns i dag cirka 70 vuxenallergologer. I Stockholm har på åtta år tillgången till allergologer under 65 år mer än halverats, från 23 till dagens 11. Då få ST-tjänster har tillsatts inom vuxenallergologi de senaste tio åren befarar vi att den negativa utvecklingen, där en hel specialitet nu är hotad, inte är någon slump, utan följden av försumlighet eller medveten prioritering.
Utan att gå in på djupet i vårdens komplicerade ekonomi ser vi att styrmedlen har förvärrat problemen. Vårdval Allergi som infördes i Stockholm 2013 och som lovade kapa vårdköer har inte alls motsvarat förväntningarna, till stor del på grund av dåliga villkor och kraftigt sänkta ersättningar som dessutom minskar för varje år. Med rådande ersättningssystem premieras vårdgivare främst efter produktion – som antalet patientbehandlingar – medan kvalitativ uppmuntran i form av strukturerade ersättningsmodeller för kunskapsutbyten och utbildningsinsatser lyser med sin frånvaro.
Det finns dock positiva signaler som visar på en vilja till förbättring. I Stockholm har sedan årsskiftet Landstingets hälso- och sjukvårdsnämnd, HSN, tagit över ansvaret för specialistutbildning. HSN har även meddelat att allergologi är en av de bristspecialiteter som ska prioriteras vid fördelningen av de nya medel som anvisats för utbildning. Det ser nästan ut som ett löfte, men formuleringarna saknar det viktigaste: siffror.
Att påbörja utbildning av nya ST-läkare är akut, både på nationell nivå och särskilt i Stockholm! I nuläget finns allergologer som kan handleda blivande specialister, men fönstret är på väg att stängas. Om några år har flera av dem gått i pension.
Vi strävar efter att upprätthålla den vårdkvalitet som Stockholms allergiker har rätt till. Vi vill nu se konkreta budgetposter med tydliga målformuleringar kring hur framtidens allergivård ska organiseras och hur kompetensförsörjning samt utbildningsbehov inom både primär- och specialistvård ska tillgodoses.
Relaterat material
MARIANNE EDUARDS, PÄR GYLLFORS, MARIA INGEMANSSON, BJÖRN STRIDH OCH KARIN TOLL