Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Onsdag02.12.2020

Kontakt

Annonsera

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Debatt

”Bara vården kan göra den medicinska bedömningen”

Publicerad: 13 Mars 2020, 12:56

Foto: Christina Sundien

Personal inom hälso- och sjukvården måste ges bra förutsättningar och en bra arbetsmiljö för att kunna utföra sitt arbete, skriver Cecilia Udin på Försäkringskassan.


I ett debattinlägg på Dagens Medicins sajt den 10 mars skriver Mats E Nilsson (L) om läkarintyg och Försäkringskassan. Bakgrunden till hans inlägg är hans oro för den svenska hälso- och sjukvården och det som han beskriver som svårigheter för patienter att få tid i vården.

En ansträngd situation i hälso- och sjukvården är inte bra för någon – inte för våra medborgare, samhället i stort eller för Försäkringskassan. Men lösningen på detta är inte att göra avkall på de läkarintyg som Försäkringskassan behöver för att utreda om en person har rätt till sjukpenning. Istället är det är snarare så att läkare, och alla annan personal inom hälso- och sjukvården, måste ges bra förutsättningar, och en bra arbetsmiljö, för att kunna utföra sitt arbete.

I debatten låter det ibland som att Försäkringskassan skulle ställa helt orimliga krav på vad ett läkarintyg ska innehålla, samt att det är mer regel än undantag att Försäkringskassan efterfrågar kompletteringar. Det stämmer inte – 9 av 10 läkarintyg godtas av Försäkringskassan utan krav på komplettering. Och det är knappast heller så att alla patienter som en läkare träffar under sin arbetsdag efterfrågar ett läkarintyg till Försäkringskassan.

I sammanhanget är det också värt att notera att nuvarande intyg introducerades 2017–2018, i nära samråd mellan Försäkringskassan, Socialstyrelsen, Sveriges Kommuner och Regioner och Läkarförbundet. Försäkringskassan arbetar även fortsatt tillsammans med Socialstyrelsen och ett av uppdragen är att se över läkarintygets utformning.

Men intyget så som det ser ut i dag är inte komplicerat, omfattande eller svårt att förstå. Men visst, att beskriva en persons sjukdomstillstånd och dennes aktivitetsbegränsning – alltså information som Försäkringskassan behöver en läkares beskrivning av för att kunna pröva rätten till ersättning – är ett extra arbetsmoment som kräver sitt. Speciellt om det handlar om psykisk ohälsa, vilket det tyvärr allt oftare gör. Men det är en läkare, och ingen annan, som måste göra denna medicinska bedömning – och den informationen måste förmedlas till Försäkringskassan om patienten vill ansöka om ersättning från sjukförsäkringen.

Mats E Nilsson efterlyser ett helhetsgrepp och rimligen borde då debatten utgå ifrån det som allt detta handlar om: att människor som drabbats av ohälsa ska få hjälp att komma tillbaka till både hälsa och arbete. I detta arbete är många olika aktörer involverade: individen själv, arbetsgivare, hälso- och sjukvården och Försäkringskassan.

Vi vet att tidiga och aktiva insatser är nyckeln till att lyckas med detta – både när det gäller att förhindra sjukskrivning genom förebyggande arbete, och, om det ändå går så långt att man blir sjuk, få snabb och aktiv hjälp att komma tillbaka. I detta är arbetsgivaren helt central, och arbetsgivare har ett långtgående och lagstadgat ansvar för sina medarbetare. Alla aktörer har olika roller i detta men det är bara hälso- och sjukvården som kan – och ska – göra den medicinska bedömningen. Därför är läkarintyget så viktigt.

CECILIA UDIN

Dela artikeln:


Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev