Debatt
”Barn har rätt till säkra mediciner”
Publicerad: 10 juni 2015, 05:00
Jonas Ludvigsson, ordförande i Svenska barnläkarföreningen, Estelle Naumburg, ordförande i Barnläkarföreningens intresseförening för barn och läkemedel, Anders Rane, vice ordförande i Barnläkarföreningens intresseförening för barn och läkemedel, tidigare president i European Society for Developmental, Perinatal & Pediatric Pharmacology, Synnöve Lindemalm, överläkare vid Astrid Lindgrens barnsjukhus och medicinskt ansvarig för ePed, samt kassör i Barnläkarföreningens intresseförening för barn och läkemedel.
Myndigheter och vissa läkare blundar för att kunskapen om hur läkemedel påverkar barn brister, skriver debattörerna
Ämnen i artikeln:
Astrid Lindgrens BarnsjukhusDenna vecka firar tusentals svenska skolbarn att sommarlovet är här. Internationellt sett är Sverige ett bra land för barn, vi var tidigt ute med såväl lagstiftning mot barnaga som införande av BVC, vi har låg barndödlighet och fri barnsjukvård.
Men även i Sverige blir barn sjuka och behöver behandling. Vad många människor inte vet är att tusentals barn varje dag behandlas med mediciner där kunskap om effekt och biverkningar är bristfälliga.
Nära hälften av alla läkemedel som ges till barn på sjukhus är inte utprövade på barn. Detta kan innebära att vi saknar kunskaper om korrekt dos, hur medicinen tas upp i barnets kropp, hur den bryts ner och hur den slutligen utsöndras ur kroppen. Lämpliga beredningsformer saknas ofta. I brist på vetenskap gissar vi oss till doser, krossar tabletter och kapslar, och låter ibland barnen svälja mediciner som är tänkta för ”dropp”.
I brist på vetenskap gissar vi oss till doser
Men barn är annorlunda. De har annan känslighet för och omsättning av läkemedel, vilket är viktigt att känna till innan medicinerna används på barn. Trots detta blundar myndigheter, samhälle och delar av läkarkåren för bristen på kunskap! Det har nu gått åtta år sedan EU tog fram en lag – Pediatric Regulation – som skulle tvinga fram fler barnstudier på läkemedel. Men lagen är tandlös och mycket litet har hänt.
1 Vi vill se en ökad utveckling av läkemedel för barn genom samarbete inom Sverige, inom Norden och inom EU.
2 Den praktiska användningen av läkemedel måste underlättas. Vid Astrid Lindgrens barnsjukhus har man utarbetat ett digitaliserat system, ePed, som förmedlar erfarenhetsbaserad information samt en funktion som minskar risken för felaktiga ordinationer. Detta beslutsstöd görs tillgängligt nationellt, vilket är bra, men det måste också implementeras i de olika journalsystemen!
3 Uppföljning av läkemedelsbehandlingen behöver förstärkas för att öka ”läkemedelssäkerheten”. Man måste förbättra och förtydliga rapporteringen och kommunikationen mellan vården och Läkemedelsverket kring frågor som rör klinisk behandling och biverkningar (biverkningsrapporter).
Svenska myndigheter och sjukvård måste göra mer för att säkerställa att svenska barn år 2015 får läkemedel som är vetenskapligt utprövade för barn. Läkemedelsbolagen måste ta sitt ansvar och ta fram nödvändig information kring barnanpassade doser, biverkningsprofil och läkemedelsomsättning hos barn.
Vi kan inte längre nonchalera barns rätt till säkra läkemedel!