Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Debatt

”Bättre arbetsmiljö ger fler psykologer”

Publicerad: 27 augusti 2018, 05:00

Fler tjänster och bättre arbetsmiljö behövs för att psykologer ska sluta att fly från primärvården, skriver debattörerna.


I vårt debattinlägg betonade vi att psykisk ohälsa är ett vida utbrett problem och att patienter inte får effektiv hjälp eftersom det finns ett omfattande underskott på psykologer inom primärvården. Vi var kritiska till Centerpartiets vårdreform som riskerar medföra att problemet förvärras eftersom det inte skulle öka antalet psykologer vilka kan genomföra de behandlingar som Socialstyrelsen rekommenderar.

I stället skulle 1,2 miljarder kronor satsas på icke-legitimerad personal och kortutbildningar, vilket Anders W Jonsson (C) i sin respons på inlägget motiverar med att det råder brist på legitimerade psykologer. Vi hävdar att det inte råder sådan brist på psykologer att deras antal inte skulle kunna ökas kraftfullt i primärvården.

Om det skulle gå en psykolog på två läkare, skulle det enligt våra beräkningar hamna på totalt 2 000 psykologer, vilket motsvarar en femtedel av kåren. Det anser vi vara en högst rimlig målsättning som skulle innebära en stor ökning i jämförelse med i dag då cirka en tredjedel av vård-/hälsocentralerna helt saknar psykolog. För att åstadkomma en ökning behövs fler psykologtjänster men även bättre arbetsmiljöer där psykologernas kompetens tas till vara, så att de inte som i dag, flyr primärvården.

Anders W Jonsson anger två modeller, IAPT, Improving Access to Psychological Therapies, i England och RPH, Rask Psykisk Helsehjelp, i Norge, som stöd för Centerpartiets vårdreform. Vi ställer oss mycket positiva till att införa motsvarande i den svenska sjukvården!

Det inte råder sådan brist på psykologer att deras antal inte skulle kunna ökas i primärvården.

Modellerna bygger på tillämpning av evidensbaserade metoder som utförs av personer som är utbildade och tränade i de aktuella metoderna. Men Centerpartiets förslag innebär tyvärr inte alls detta.

IAPT består av tre steg:

1) Mätning, bedömning, diagnostik och rådgivning – ett viktigt steg som kräver specialistkompetens. Idag sker många gånger den första mycket viktiga bedömningen av personer utan specialiserad kunskap i psykiatrisk diagnostik. Det riskerar leda till att fel åtgärder sätts in.

2) Lågintensiv behandling som självhjälp eller över internet med låg grad av terapeutstöd. Det kan genomföras av andra professioner än psykologer/psykoterapeuter. Men, personerna behöver ordentlig utbildning i de evidensbaserade metoderna samt kontinuerlig handledning av specialist.

Om patientens problem därefter kvarstår tillämpas steg.

3) högintensiv behandling, dvs. en fullskalig, evidensbaserad och terapeutledd psykologisk behandling, vilken som regel ges av psykolog eller psykoterapeut. Psykologens roll är alltså central i IAPT, och därför behövs fler psykologer i primärvården.

Implementerar vi IAPT i den svenska primärvården så kommer vi att använda oss av den kunskap som finns om hur psykisk ohälsa behandlas på ett mycket effektivare sätt än vad vi gör i dag.

Niclas Almén, leg. psykolog, specialist i klinisk psykologi, Mittuniversitetet.
Mats Lekander, professor Karolinska Institutet och Stockholms universitet
Lars-Göran Öst, professor emeritus, Stockholms universitet.
Örjan Sundin, professor i klinisk psykologi, Mittuniversitetet.
Johanna Ekdahl, docent i klinisk psykologi, Mittuniversitetet.
Ida Flink, docent med inriktning hälsopsykologi, Örebro universitet.
Eva Hedenstedt, specialist i klinisk psykologi, Sveriges kliniska psykologers förening.
Fredrika Norlund, medicine doktor med inriktning mot beteendemedicin, Uppsala universitet.
Marie Lindskog, primärvårdspsykolog, Västerbottens läns landsting.
Lotten Hjärtström, medicinsk ledningsansvarig inom primärvården, Västerbottens landsting.
Sinella Keskiniva, verksamhetschef inom primärvården, Västerbottens läns landsting.
Kirsti Sinervo, specialist i allmänmedicin, Landstinget Sörmland.

Relaterat material

”Nytänkande krävs för att möta den ökande psykiska ohälsan”

NICLAS ALMÉN, MATS LEKANDER, LARS-GÖRAN ÖST, ÖRJAN SUNDIN, JOHANNA EKDAHL, IDA FLINK, EVA HEDENSTEDT, FREDRIKA NORLUND, MARIE LINDSKOG, LOTTEN HJÄRTSTRÖM, SINELLA KESKINIVA, KIRSTI SINERVO

Dela artikeln:


Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev