”Bättre rehabilitering efter stroke är ett måste”

Ungefär 25 000 svenskar drabbas årligen av en stroke, eller nära 70 varje dag. Var fjärde avlider inom tre månader. Det är enorma tragedier för individerna, för närstående och för samhället. Men lidandet och de stora kostnaderna kopplade till strokefallen kan minska betydligt om de nya riktlinjer som nu är på remiss införs i hela Sverige.

Efter att någon drabbas av en stroke krävs sjukvård i form av medicinering och rehabilitering. Livet som fullt fungerande före stroken byts många gånger ut mot en tillvaro präglad av chock, depression, problem med tal, kognitiva besvär och spasticitet, som gör att kroppens rörlighet begränsas. Sammantaget krävs ofta betydande stödresurser för att hjälpa den drabbade, och även närstående. 

Läs mer: Riksdagen vill ha nationella riktlinjer för rehabilitering

Just spasticitetproblem är en av de vanligaste komplikationerna och kan innebära allt från försämrad rörelseförmåga till full invalidisering. Socialstyrelsens undersökningar visar att bara 15 procent av de som kan ha stor nytta av spasticitetsbehandling erbjuds detta. Det är med andra ord alldeles på tok för få som får adekvat stöd. Och självklart medför det begränsade stödet en kostnad.

Sverige har kommit långt när det gäller den akuta sjukvården vid en stroke, det vill säga det första vårdförloppet. Men bra sjukvård i form av rehabilitering efter akutsjukvården är inte minst viktig. 

Rehabilitering är avgörande för att bevara och bibehålla förmågor. Adekvat rehabilitering minskar också vård- och omsorgsbehoven och kan göra det möjligt för individen att leva ett välfungerande liv. Utebliven rehabilitering leder däremot till inte bara ett stort lidande för individ och närstående, det innebär även större samhällskostnader för till exempel hemtjänst, sjukskrivningar och ett ökat behov av hälso- och sjukvård. 

Det som nu är positivt är att riktlinjer för det andra vårdförloppet, som avser strokevård efter akutskedet, är på gång. Dessa riktlinjer är ute på remiss från Sveriges regioner i samverkan. 

Riktlinjerna för vårdförlopp två ska inledas inför att någon skrivs ut från en strokeenhet. De omfattar åtgärder och hjälp livet ut. I remissversionen av vårdförlopp två står att alla personer som haft stroke eller TIA (Transitorisk ischemisk attack, ett akut instabilt syndrom och en allvarlig varningssignal för att få en stroke) bör ha en livslång och strukturerad uppföljning. I de fall fortsatt rehabilitering behövs kan dessa två processer pågå samtidigt.

Det är i dag få personer som får den vård som rekommenderas i det andra vårdförloppet, vilket bland annat konstaterats av Socialstyrelsen. Även Neuros medlemsundersökningar bekräftar detta. 

Exempelvis visar Neuro-rapporten från 2021 att varannan medlem inte har erbjudits en multidisciplinär rehabiliteringsperiod – när olika kompetenser gemensamt arbetar med rehabiliteringen – och att nio av tio inte har en aktuell plan för sin rehabilitering; att två av tre inte alls får tillräckligt stöd av en fysioterapeut och att över 40 procent antingen aldrig har deltagit i sammanhängande teamrehabilitering, men skulle vilja det – eller så nekas de återkommande rehabiliteringsperioder som motsvarar deras behov.

Dessa första riktlinjer för hur vården ska utformas efter akutskedet är ett därmed ett ljus i ett långvarigt mörker för alla drabbade. Nu behöver de skyndsamt införas i varenda region i landet.  

Lise Lidbäck, förbundsordförande Neuro