Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Söndag25.10.2020

Kontakt

Annonsera

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Debatt

”Begreppen måste redas ut innan alla kastar mössan”

Publicerad: 12 November 2018, 06:00

Vi måste fundera på om det finns skäl att ha den heltäckande operationsmössan kvar vid någon typ av kirurgi, skriver Ann Tammelin, överläkare, docent, Vårdhygien Stockholm, Hälso- och sjukvårdsförvaltningen, Stockholms läns landsting.

Foto: Izabelle Nordfjell/Bildbyrån

Vid de operationer där luftburen smitta har betydelse, och personalen använder täta kläder, finns all anledning att fortsätta använda den heltäckande mössan. Det skriver Ann Tammelin i en replik på Magnus Fovaeus artikel om operationsmössor.


Vi ska absolut ta till oss nya vetenskapliga rön, och inte ha meningslösa rutiner i vår strävan att förebygga postoperativa infektioner. Men innan alla kastar av sig den heltäckande operationsmössan måste vi reda ut begreppen, och fundera på om det finns skäl att ha denna mössa kvar vid någon typ av kirurgi.

När vi benämner huvudbonader för operation uppstår förvirring, och vid översättning från engelska till svenska blir förvirringen ännu större. I Sverige använder vi huvudsakligen tre sorters huvudbonad: engångs ”duschmössa” (även kallad basker), engångs ”väpnarmössa” (även kallad hjälm) och flergångs dok. Väpnarmössa brukar benämnas ”squire-type hood” eller ”surgical hood” i den engelskspråkiga ­litteraturen.

Den amerikanska mösstriden, som förts i de artiklar Magnus Fovaeus refererar till, står mellan ”bouffant” som går ner över öronen (motsvaras av vår ”duschmössa”) och ”skull cap” (kan översättas med ”kalott”) som inte täcker öronen. Så vitt jag vet används kalott i mycket begränsad omfattning i Sverige. ”Bouffant” och ”skull cap” är bra illustrerade av bilder i en av de refererade artiklarna. Bilderna på Magnus Fovaeus visar ”kalott” respektive ”väpnarmössa”.

2015 publicerade den amerikanska organisationen för operationssjuksköterskor, AORN, nya rekommendationer för personalens klädsel i operationssal. Där står bland annat att man ska bära en ren huvudbonad som innesluter allt hår och fullständigt täcker öron, hårbotten, polisonger och nacke. Precis som Magnus Fovaeus skriver så backar AORN från detta i ett gemensamt uttalande med The American College of Surgeons, ACS, och flera andra organisationer, taget vid ett möte i februari 2018 där man bland annat säger ”The requirement for ear coverage is not supported by sufficient evidence.” Uttalandet är publicerat på ACS webbplats.

Att man inte får några skillnader i infektionsincidens, antal partiklar eller antal koloni­bildande enheter, CFU, vid jämförelse mellan ”duschmössa” och ”kalott” är föga förvånande. Båda täcker större delen av håret medan hals, kinder, hakparti och nacke är otäckta. Den enda skillnaden är öronen.

Hoborn visar i studier av ”duschmössa” respektive ”väpnar­mössa” i box-försök att antalet CFU i luft är drygt dubbelt så stort med ”duschmössa” (avhandling, Institutionen för Klinisk Bakteriologi, Göteborgs Universitet, 1981). I Fitzgeralds studier i operationssalar på Mayo Clinic är nedfallet av bakterier i sårområdet drygt tredubblat ”without hoods” jämfört med ”with hoods” (Arch Surg, 1979). Gordon et al jämför ”theater cap” och ”surgical hood” under en serie skenoperationer. Med ”surgical hood” är antalet CFU 0 (noll) medan de med ”theater cap” är 8,4/m2/timme (JHI, 2009).

För operationer där exogen smitta med stafylokocker är den dominerande orsaken till post­operativa sårinfektioner har man sedan 1970-talet försökt sänka infektionsincidensen genom att förbättra den mikrobiologiska luftmiljön i operationssalen med ventilation, täta personalkläder och rätt beteende hos personalen. Effekten av klädernas design och material har ägnats ett stort antal studier. Den svagaste punkten hos de täta kläderna är utsläppet av bakteriebärande hudflagor från bussarongens halsringning. Vid de operationer där luftburen smitta har betydelse, och personalen använder täta kläder i flergångs- eller engångsmaterial, finns all anledning att fortsätta använda den heltäckande mössan av ­väpnarmodell.

Relaterat material

”Avskaffa kravet på heltäckande mössa vid kirurgi!”

”Heltäckande mössa är bara en del av en helhet”

ANN TAMMELIN

Dela artikeln:


Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev