Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Debatt

”Behandla sjukdomen och inte bara symtomen”

Att kritisera nätläkarbolagen utan att angripa roten till problemet – vinstdriven sjukvård – är som att behandla lunginflammation med hostmedicin, anser läkaren Darius Barimani. (7 kommentarer).

Publicerad: 9 april 2021, 03:55

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Darius Barimani, ST-läkare vid Karolinska universitetssjukhuset, medlem i föreningen Socialistiska läkare.


Ämnen i artikeln:

KryRegion StockholmNätläkarbolagTiohundra

Drevet mot nätläkarna har aldrig varit större och det finns inga skäl att fälla tårar för dem, tvärtom. Nätläkarbolagen och den politiska majoritetens agerande i Stockholm har förvandlat dagstidningarnas skribenter till hårdnackade förkämpar för hälso- och sjukvårdslagens jämlikhetsprinciper. Efterlängtat var också hur politikernas ansats att sälja ut 1177 till Kry har kastat ljus på hur regionen sitter fast i händerna på marknadsfundamentalister. 

Dock ger kritiken intryck av att det bara skulle röra sig om ett enda ruttet äpple bland välfärdskapitalister som i övrigt agerar i allmänhetens bästa, när faktum är att alla vårdbolag, både innanför och utanför nätet, berikar sig på skattepengar. Att bara kritisera nätläkarbolagens agerande utan att angripa roten till problemet, det vill säga vinstdriven sjukvård, är som att behandla lunginflammation med hostmedicin istället för antibiotika. 

I en text i Dagens Nyheter för några veckor sedan går skribenten Maciej Zaremba till ett väldigt försiktigt angrepp på det moderata finansregionsrådet Irene Svenonius för att hon låtit nätläkarbolagen i Stockholm härja fritt. Han inleder texten med att förkunna att ”för de nya nätläkarbolagen är skattepengen målet – och patienten medlet”. Men är inte det målet för alla företag inom vården? 

Även Dagens Nyheters ledarsida går till angrepp mot Irene Svenonius och nätläkarbolagen, men skriver inget om den politiska majoritetens allmänna privatiseringsiver eller om ambitionen att allt, till och med offentliga sjukhus, ska drivas som aktiebolag. På vilket sätt skiljer sig icke nätbaserade vårdföretag från nätläkarbolagen, när de drivs av exakt samma vinstmaximerande principer? 

I ett system där ersättning ges efter produktion premieras vården som genererar mest skattepengar för minsta möjliga kostnad. Det är inte nödvändigtvis densamma som ger bästa patientnyttan eller mest vård för pengarna. Inom den privata sjukvården trängs de multisjuka och resurskrävande patienterna undan till förmån för friskare patienter, snabba besök och enkla ingrepp. På pappret ser det mer effektivt ut, men ur ett samhällsekonomiskt perspektiv leder det till ett slöseri med skattepengar. Dessutom går helhetssynen på patienten och dess behov förlorad. I praktiken innebär det att de privata vårdgivarna etablerar sig i socioekonomiskt starka områden, att de skär ned på intern utbildning, har mindre personaltäthet, köper in billigare utrustning samt bokar in onödiga patientbesök, allt i syfte att generera mer pengar som sedan placeras i skatteparadis. Det egentligen enda som skiljer Kry från annan privat sjukvård är deras kreativa förmåga att hitta nya sätt att berika sig på skattepengar.

Så varför vågar journalister och opinionsbildare inte löpa linan ut och kritisera privat sjukvård, som helhet? Varför avfärdar de inte den vinstdrivande sjukvård som nätläkarbolaget Kry bara är ett symtom av, helt och hållet? 

Antagligen för att det är lättare och mindre kontroversiellt att angripa nätläkarbolagen, och framför allt slipper man att bekänna färg. Antagligen tycker man att privat vård är fel, men i rädsla att framstå som alltför radikal och förlora läsare eller följare, är det lättare att kritisera ett enskilt vårdbolag. 

Men gränserna för vad som anses radikalt är flytande. För bara 20 år sedan ansågs det väldigt extremt att driva sjukvård privat överhuvudtaget. En undersökning av Novus från 2017 visade på att hela 49 procent av svenska befolkningen var för ett totalt vinstförbud i sjukvården. Detta tyder på att det faktiskt inte är en särskilt radikal åsikt. Nätläkarbolagen är långt ifrån de värsta spelarna på välfärdsmarknaden, så låt oss därför börja tala om de andra också. 

Darius Barimani, ST-läkare vid Karolinska universitetssjukhuset, medlem i föreningen Socialistiska läkare 

 

Kommentarer:

Arbetar du i sjukvården och vill kommentera texten utifrån din yrkesroll?

Klicka här! 

Kommentarer publiceras efter granskning.

 

2021-05-10

Är allmänläkare, jobbat överallt. Både privat och offentligt. Flera år i Norge där primärvården är nästan 100% privat.

Håller helt med tidigare VC-chef på alla punkter. 

Förstår ärligt talat inte vad man är förvånad över? Tror man glömmer att Capio, Aleris, Kry etc inte fick sina vårdenheter gratis. En nyöppnad Vårdcentral går back 1 milj/månaden. Du måste upp i 5-6000 listade patienter innan du kan täcka upp för den kostnaden. Varför skulle nån vilja investera SÅ mycket pengar utan något hopp om att få tillbaka? ”Vinsten” de gör kommer efter ”förlust”.

Glöm heller inte att vårdhemmen och vårdcentralerna som såldes av den moderata regeringen ökade stadskassan extremt. Man kallade Anders Borg för ett ekonomisk geni. Allt han gjorde var att SÄLJA!

Specialistläkare

 

2021-05-10

Tack för din kommentar Syster Dyster. Väldigt intressant. Låter som du har väldigt värdefulla erfarenheter som jag är intresserad av att höra mer om. Har du lust att lägga till mig på Facebook eller skriva till mig på darius.barimani@yahoo.se?

Darius Barimani

 

2021-04-22

Efter att på nära håll observerat två relativt nystartade privata små vårdcentraler i en mindre kommun alldeles norr om Stockholm kan jag bara konstatera att det går att tjäna grova pengar på privat primärvård. 

Snygga hemsidor lovar allt det som vårdvalet kräver (= en distriktssköterska per vårdcentral) vad gäller hemsjukvård, diabetessköterska, kost och hälsosamtal, rökavvänjning och Äldremottagning, bltrmottagning och sårvård.

Säger sig självt att detta inte kan utföras av en person.

När det gäller läkarverksamheten handlar det om att ta med sig patienter från sin tidigare arbetsplats, remittera in absurdum, ha hög tillgänglighet men avsluta/avfärda patienter som inte löses med ett återbesök. Därefter in med nya lätta.

Sajten Alla Bolag visar vinstnivåer på över 20 % i dessa bolag, finns fog att fråga sig vad f-n man får för pengarna. Inte är det god vård.

Syster Dyster

 

2021-04-12

Till DL på privat VC: Tack för kommentar. Respekterar att du erkänner lite jäv då du jobbar på privat VC. Hade debatt med en annan person angående detta som satt i styrelsen för 4 olika vårdbolag. Han ville inte erkänna att han var lite jävig. Hursomhelst. 

Jag tycker egentligen inte man ska behöva några argument emot privat vård eftersom det för mig är så självklart att människors hälsa + pengar = dåligt. Men det verkar inte solklart för alla.

Nr 1 andelen läkar- eller personaldrivna VC är försvinnande få. Dom köps upp av större bolag. Googla tex  vårdcentral och Södermalm så får du själv se

Nr 2 https://www.riksrevisionen.se/rapporter/granskningsrapporter/2014/primarvardens-styrning---efter-behov-eller-efterfragan.html Riksrevisionen har dömt ut vad privatiseringen av primärvården har lett till. Den är iof från 2014 men är fullkomligt övertygad om att rapporten hade kommit fram till samma slutsats idag. Det är bara att kolla vart alla vårdcentraler har etablerat sig. 

Nr 3 Kolla på USA som ett facit, där är nästan allt förutom dom bästa sjukhusen (mayo och liknande ej vinstdrivna) privat, hur bra är vården där?

Darius Barimani

 

2021-04-11

Jag skriver detta i absolut jävförhållande då jag är verksamhetschef för en privat vårdcentral i Stockholm. Jag har lite svårt att förstå tanken kring att en verksamhet som drivs i vinstsyfte med skattebetalarnas pengar automatiskt inte ska vara effektivt, rättvis eller etiskt.

Många VC drivs och ägs av dess anställda vilket brukar leda till att personalen stannar och kan påverka sin arbetsmiljö. Att regionens VC skulle klara detta bättre är en utopi eftersom politiker och byråkrater aldrig klarar av att driva någon som helst verksamhet effektivt, let alone tala om för hur en VC fungerar bäst. Det ska finnas och finns ramar för vad som är ett minimum för en verksamhet - ex.vis hur lång tid en patient max ska få vänta på att få en kontakt med sin vårdcentral, vilken avgift som får åläggas för ett besök med flera. Sedan, om dessa ramar inte är optimala så är det politikernas arbete att fixa detta eller att avsättas - på regions- eller regeringsnivå.

Ett tips till dig. Sök anställning på en privat vårdcentral med cirka 9-12000 listade. Testa och jämfört med en regiondriven. Återkom sedan med objektiva data och dina subjektiva känslor kring detta.

DL på privat VC

 

2021-04-11

Menar artikelförfattaren att regionfinansierad privat vård inte bör finnas alls utan enbart helt offentlig vård? 

Dessutom drivs alla akutsjukhus i Stockholm utom Karolinska redan av aktiebolag. SÖS och DS av regiondrivet AB och St Göran av Capio, Norrtälje av Tiohundra och Södertälje är ett AB.

Paula Akerman, ST-läkare i allmänmedicin 

 

2021-04-09

Darius Barimani skriver om privat vård på ett sätt som gör att man uppfattar honom som att den inte skall finnas. Privat vård behövs. Privat vård är alltid effektivare än offentligt driven vård. Privat vård går alltid ihop sig på sista raden och offentlig vård har ofantligt mycket att lära om hur man inte slösar pengar. Privat vård är ur patientperspektivet alltid bättre än offentligt driven vård. Annars blir man inte vald. Privat vård är alltid flexiblare än offentligt driven vård och förstår mycket snabbare hur man skall lösa olika former av patientbehov. Privat vård sitter i förarstolen och visar på utveckling och för på det sättet systemet framåt. Offentligt driven vård är ofta initiativlös, långsam och kommer med sina innovationer fem år för sent.

Mats Siljehult, privat vårdgivare i flera konstellationer

 

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Dela artikeln:

Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev