Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Debatt

Beslutet om Pascal verklighetsfrämmande

Publicerad: 2 juli 2012, 04:00

Hur kunde det gå så snett när beslutet fattades om att införa ordinationssystemet Pascal? frågar Anne Hiselius och Carsten Frisenette-Fich.


De människor som har sina läkemedel dosdispenserade via Apodos har inte sällan ett omvårdnadsbehov som gör att de inte själva kan kontrollera eller ifrågasätta de läkemedel de får eller inte får. Detta gör att vårdgivarna har ett omfattande ansvar för att bevaka att medicineringen är korrekt. Klarar vi som är vårdens personal det uppdraget i dag?

Gruppen som fattat beslutet att ersätta e-dos med Pascal nu inför sommaren består av företrädare för centrum för E-hälsa (SKL), Inera AB, Apotekens Service AB och Apoteket AB och arbetsgruppen kallas enligt en intern källa för  KGB .

Hur har Pascal lyckats?
Här är exempel från veckans samtal/mejl till oss:
Det ringde en sjuksköterska från ett boende. Gäller en patient som har injektion Fragmin nu i dos 10 000 E och from 6/7 ska ha 5000 E. Enligt sjuksköterskan kan hon inte beställa hem den dosen för den står som framtida läkemedel. Och då innebär det att de inte får den förrän en vecka efter det de skulle börjat att ge den.

Överläkare har skrivit i journalen att Metotrexate veckovis är utsatt. Han har försökt sätta ut detta från dosreceptet i Pascal utan att lyckas få dit något utsättningsdatum. Får förklaringen av oss att detta beror på att sista uttaget är gjort och då går det inte att sätta ett utsättningsdatum, eller i övrigt  få bort  raden från doskortet.

Patienter och anhöriga är beroende av att kunna förstå dosreceptet via utskriften på papper. En upprörd läkare skriver:
Om jag inte klarar av att via utskriften förstå vilka läkemedel patienten verkligen tar just nu, hur skall äldre anhöriga/patienter/övriga vårdpersonal inklusive semestervikarierna klara detta?  Eller förväntas vi läkare registrera alla patientens läkemedel
i Cosmics läkemedelsmodul också, bara för att kunna ge patienten en förståelig utskrift? Om ja, vad ska vi då med Pascal till?

Försteskötare inom psykiatrin saknar dessutom möjlighet att ta del av informationen i Pascal. Detta trots att deras formella arbetsuppgifter är likvärdiga med sjuksköterskors i detta avseende. Detta berör cirka 20 personer i vårt landsting och det påverkar deras möjlighet att klara sina arbetsuppgifter  i sommar. Trots upprepade kontakter med Pascals nationella support händer ingenting i denna frågan. Pascal är designat på ett sådant sätt att enbart läkare har möjlighet att ta del av administrativa uppgifter. Detta trots att det i första hand är andra yrkesgrupper som behöver dessa uppgifter för att kunna utföra sina arbetsuppgifter.

Det är sommartider nu. Dosapoteket i Örebro meddelar utan någon tidigare förhandsinformation att de rekommenderar apodos­kunder att hämta hela förpackningar på sitt lokala apotek. Ska vårdpersonal stå i kö på de lokala apoteken i sommar? Vi anar att detta beror på den ökande belastning som Pascal innebär för dosenheten. Att skapa administrativt elände i vården och på apoteken är i detta läge tämligen lätt. Det är svårbegripligt att landstings och kommuners företrädare godkänner att starta ett system som inte passerat de mest basala testerna för användning i vårdens verklighet.

IT-stöd behövs i vården och implementeringen måste få gå så långsamt att vi kan upprätthålla patientsäkerheten på en rimlig nivå. Det klarar inte Pascal i dag! Nu handlar det om att skapa akuta åtgärder för att upprätthålla patientsäkerheten. Bland dessa finns stopp för nya patienter i Pascal, dubbelkontroller i form av extra telefonsamtal i samband med vårdövergångar, faxandet av förändringar till apodosenheterna kan kompletteras med utdrag ur egna journalsystemet för att förtydliga  hur det är tänkt . Detta i ett läge där vi i vården är ovana att behöva nyttja SITHS-kort och vi har dessutom en hel del tekniska problem.

Problemen ovan kommer att kvarstå trots vissa aviserade förbättringar. Detta är helt enkelt en  äldresatsning  vi kunde ha varit utan, eller åtminstone ha senarelagt. Resultatet av  KGB - gruppens arbete är att vårdens personal blir misstänksam och passiv i ett läge där motsatsen vore motiverad. Hur har det kunnat gå så här snett? Vem pressar KGB-gruppen till verklighetsfrånvända beslut?

Anne Hiselius och Carsten Frisenette-Fich

Fotnot: Länssjukhuset Ryhov har anmält Pascal till Socialstyrelsens och Läkemedelsverket.

Dela artikeln:


Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev