Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Fredag16.04.2021

Kontakt

Annonsera

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Debatt

”Blir granskningen av åldersbedömningarna oberoende?”

Om kommittén som regeringen tillsatt gör ett oberoende arbete måste man i vissa fall underkänna sitt eget arbete, skriver läkaren Ingrid Eckerman. (1 kommentar).

Publicerad: 5 Mars 2021, 04:55

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Ingrid Eckerman, specialist i allmänmedicin och grundare av nätverket Stoppa utvisningarna till Afghanistan!


Ämnen i artikeln:

RättsmedicinalverketSocialstyrelsenÅldersbedömningar

I arbetet med en vitbok om rättssäkerheten och flyktingarna läser jag åter om de medicinska åldersbedömningarna. 

Vi vet inte hur många som felaktigt klassificerats som vuxna av dem som genomgått medicinsk åldersbedömning. Socialstyrelsen gjorde felaktiga statistiska uppskattningar, vilket framgår av myndighetens förtydligande om rapporten, från 19 november 2018. Rättsmedicinalverket, RMV, valde en icke validerad metod för åldersbedömningar. Migrationsverket lät bedömningen enbart vila på utlåtandet från RMV. Domstolarna prövade inte underlagen självständigt. Regeringen lyssnade inte på signalerna om rättsosäkerhet, var senfärdig med att tillsätta en utredning och bemannade den med utredare som jag anser är jäviga på grund av deras övriga uppdrag.

Socialstyrelsens och RMV:s uppskattning, att knät vanligen mognar först vid 24 års ålder, har visat sig felaktig, se Socialstyrelsens studie Om magnetkamera vid bedömning av ålder från maj 2018. RMV grundade metoden på en rapport från Socialstyrelsen, som senare förklarat rapporten ”inaktuell”. Trots detta använder RMV metoden än.  

En kommitté granskar nu metoden för medicinska åldersbedömningar. Enligt regeringens direktiv är syftet ”att stärka grunden för med vilken säkerhet det går att uttala sig om sannolikheten för att personer med okänd ålder är över eller under 18 år med hjälp av Rättsmedicinalverkets tillämpade metod”. Fem av de tio medlemmarna är enligt min mening jäviga: Utredaren Maria Eka är chefsrådman i förvaltningsrätten i Stockholm och har dömt i mål om åldersuppskrivning. Elias Palm är avdelningschef på Rättsmedicinalverket och har utvecklat metoden för medicinska åldersbedömningar. Elizabeth Åhsberg var tidigare på Socialstyrelsen och är medförfattare till deras andra rapport, från maj 2018. Åsa Evrensel är verksamhetsexpert på Migrationsverket. Jonas Bergström är enhetschef på Socialstyrelsen.

Flyktingvågen 2015, då 35 500 ungdomar registrerades som ensamkommande barn, ställde krav på en rättssäker och snabb metod för att bedöma om barnen var under eller över 18 år. Myndigheterna antog att många ungdomar var över 18 år och orättmätigt skulle få resurser avsedda för barn. I debatten fanns farhågor för att vuxna skulle bo tillsammans med barn. Motsvarande farhågor, om hur barn på vuxenboenden skulle påverkas, framfördes inte.

Klagomålen under 2016 över de rättsosäkra åldersuppskrivningarna var legio. Civilsamhället och de professionella såg fram emot en rättssäker metod för åldersbedömning. Rättsmedicinalverkets nya metod presenterades övertygande i början av år 2017. Redan efter någon månad ifrågasattes metodens säkerhet. Ungdomar, klart under 18 år, blev uppskrivna till minst 18 år. Syftet uppfattar jag som tydligt: att göra dem utvisningsbara.

Våren 2018 sammanställde jag cirka 50 referenser, se sajten Stoppa utvisningarna från Afghanistan den 22 februari 2018. Svagheterna i den nya metoden var för stora för att den ska användas i rättsmål: MR knäled för att avgöra 18-årsgränsen har otillräcklig evidens. ”Populationen” som ungdomarna jämförs med består av några tiotal franska och tyska pojkar. En systematisk felbedömning kan inte uteslutas. Kunskap saknas om hur gammal en individ är när hens knäled mognad. Mognad av visdomständer har låg evidens för åldersbedömning. 

Det ålåg Migrationsverket att väga samman övriga bevis med den medicinska åldersbedömningen, men det gjordes inte. Domstolarna accepterade Migrationsverkets utlåtanden utan att bemöta vetenskapliga argument. Trots att bevislättnadsregeln (tvivelsmålets fördel) gäller inom svensk asylrätt har den inte använts.

Om kommittén gör ett oberoende arbete måste man i vissa fall underkänna sitt eget arbete. Då kan vi övergå till en medicinsk metod med bättre evidens, inklusive tillväxtkurvor. Då medicinska undersökningar visar biologisk ålder, inte kronologisk, måste Migrationsverkets handläggare alltid kombinera detta med utlåtanden från skola med flera och göra den sammanvägda bedömning som åligger dem. Om Migrationsverket har brustit i detta måste domstolen göra en oberoende bedömning av bevismaterialet.

Om bristerna i de uppåt 10 000 medicinska åldersbedömningar som gjorts sedan 2017 uppdagas kan det leda till en mer förlåtande syn på dem som registrerades som barn i Sverige, gick flera år i skola och utvecklades i det svenska samhället innan de skrevs upp i ålder. Är det en utopi att de till slut ska tillåtas stanna i det land de kallar sitt?  

Ingrid Eckerman, specialist i allmänmedicin, master of public health. Chefredaktör Allmänmedicin. Grundare av nätverket Stoppa utvisningarna till Afghanistan!

 

Kommentarer:

Arbetar du i sjukvården och vill kommentera texten utifrån din yrkesroll?

Klicka här! 

Kommentarer publiceras efter granskning.

 

2021-03-06

Bra skrivet. Detta är ett mycket sorgligt och skamligt kapitel i svensk asylpolitik.

Olle Kjellin

 

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Dela artikeln:

Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev