Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

onsdag19.05.2021

Kontakt

Annonsera

E-tidning

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Debatt

Bra riktlinjer blir tyvärr meningslösa när vården inte följer dem

Publicerad: 25 maj 2010, 14:05

Några enkla åtgärder skulle kunna förebygga tusentals dödsfall i stroke, skriver läkarna Mårten Rosenqvist, Viveka Frykman och Peter Svensson.


Ett av de mest betydande genombrotten inom hjärt-kärlforskningen är upptäckten av sambandet mellan förmaksflimmer och stroke. Upptäckten gav oss möjlighet att identifiera vilka patienter som löper störst risk att drabbas av stroke och ge dem förebyggande behandling med hjälp av blodförtunnande läkemedel.

Oregelbunden rytm ger en försämrad hjärtfunktion och ökar risken för proppar. Proppar från hjärtat är ofta stora, lossnar lätt och kan fastna i hjärnans blodkärl och förorsaka en stroke. Risken för att avlida eller få kvarstående handikapp är betydande. Patienter med flimmer har en femfaldigt ökad risk att drabbas. Hos dem som redan haft en stroke är risken för en ny 30–40 procent de kommande fem åren.

Cirka 180 000 personer i Sverige har förmaksflimmer och minst 6 000 personer per år av dessa drabbas av stroke på grund av flimmerorsakade blodproppar. Men mörkertalet är stort eftersom ett okänt antal individer har ett ”tyst” flimmer som dock innebär samma strokerisk. Den allmänna kunskapen om sambandet mellan flimmer och stroke är skrämmande låg. Frågan är om den ens är tillräcklig bland svenska läkar­e? Ingen går skonad, alla kan drabbas av flimmer och den största riskfaktorn är ålder.

Det enda sättet att förebygga stroke hos dessa patienter är blodförtunnande läkemedel. Dagens standardbehandling Waran är mycket effektiv och minskar strokerisken med 60–70 procent. Men endast drygt varannan patient, av dem som borde ha den, får behandlingen. Detta är troligen det mest omfattande exemplet på underbehandling som finns i Sverige och naturligtvis helt oacceptabelt.

Det finns flera skäl till underbehandling. Behandlingen är besvärlig och kräver regelbundna kontroller. Det finns också en ökad risk för blödningar, ibland dödliga. Waran toppar årligen Läkemedelsverkets lista över inrapporterade biverkningar. Risken för blödningar avhåller sannolikt många läkare från att behandla patienterna adekvat. Trots detta anses nyttan med behandlingen vida överskrida risken.

Auricula, ett nationellt kvalitetsregister, som stöds av Sveriges Kommuner och Landsting, finns i dag för patienter med flimmer. Detta kan användas för att följa hur patienterna behandlas och följs upp i sjukvården, det finns även en ordinationsdel där man kan få hjälp med att ordinera Waran. Ordinationsstödet visar mycket goda resultat och ökar kvaliteten på Waranbehandlingen. Trots dessa utmärkta resultat, har flera landsting valt att avvakta med anslutning.

Underbehandling med antikoagulantia strider mot Socialstyrelsens tydliga riktlinjer. Bra riktlinjer blir tyvärr meningslösa när vården inte följer dem. Social­styrelsen måste därför granska och se till att de efterlevs. Det ligger främst i patienternas intresse, men även i skattebetalarnas. Förmaksflimmer kostar samhället 6,6 miljarder kronor om året. Den dominerande delen är kostnader för vård, rehabilitering och särskilt boende för patienter som drabbats av stroke. Genomsnittskostnaden är 600 000 kronor per stroke.

Strokeprevention vid flimmer är nu ett av det mest intensiva forskningsområdena inom kardiologin. Det välkomnas eftersom det inte introducerats någon ny strokeförebyggande behandling på mer än 50 år. Ny lovande behandling är på väg och kommer att introduceras de kommande åren. Vi kommer att kunna erbjuda våra patienter Waran men också helt nya läkemedel med minst samma, om inte bättre effekt, samtidigt som risken för livshotande blödningar och hjärnblödningar förefaller minska.

Stroke är den tredje vanligaste dödsorsaken i Sverige. Få sjukdomar är så angelägna att förebygga då varje stroke är en mänsklig tragedi men även en stor samhällsekonomisk kostnad. Få sjukdomar är lika kostnadskrävande samtidigt som de går att förebygga.

Genom några enkla åtgärder skulle vi kunna minska antalet fall av stroke och rädda tusentals liv:

■ Diagnostisera fler förmaksflimmer; inte minst individer med tyst förmaksflimmer.
   ■ Arbeta efter Socialstyrelsens riktlinjer och därmed behandla betydligt fler patienter med strokeförebyggande läkemedel. Socialstyrelsen måste också regelbundet se till att riktlinjerna efterlevs.
   ■ Öka användningen av det nationella registret Auricula för att förbättra patientsäkerheten.

Mårten Rosen­qvist,
professor i hjärtsjukdomar, Karolinska institutet.

Viveka Fryk­­man,
över­läkare, hjärt­kliniken, Dande­ryds sjukhus.

Peter Svensson,
överläkare, koagulations­centrum, Skånes universitetssjukhus.

Fakta

Mårten Rosen­qvist är regis­terhållare för Nationella förmaksflimmer­registret, Auri­cula. De andra debattörerna är engagerade i registrets arbete. Alla har haft utbildnings- och föreläsningsuppdrag för Boehringer-Ingelheim.

Dela artikeln:


Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev