Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Debatt

”Bra satsningar på nära vård riskerar att läggas ner”

I tre år har stiftelsen LHC på uppdrag av SKR följt utvecklingen mot nära vård. I dag publicerar de sin rapport och forskaren Jon Rognes har fyra råd att ge.

Publicerad: 16 maj 2022, 03:30

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Jon Rognes, civilingenjör och ekonomie doktor, Stiftelsen Leading Health Care, Handelshögskolan i Stockholm.


Ämnen i artikeln:

PrimärvårdToppnyheter Kommunal Hälsa

Just nu pågår många initiativ för att möta invånarnas behov av vård på ett bättre sätt, samlade under paraplyet nära vård. Omställningen innebär att flytta fokus från sjukdomar och institutioner till ett vård- och omsorgssystem som är designat för människor och deras unika behov. 

De flesta som är involverade anser att det finns nyttor och vinster med det sätt man valt att arbeta på, men det är ofta svårt att konkretisera det på ett tydligt sätt. Varför är det då så svårt att sprida, när nästan alla tycker att de har lyckats bra, och gärna vill att andra ska kunna lära av dem?

Läs mer: Debattörer vill sy om primärvårdens kostym 

Stiftelsen Leading Health Care, LHC, har under tre år haft i uppdrag från Sveriges Kommuner och Regioner, SKR, att följa utvecklingen mot nära vård. Vi publicerar i dag, 16 maj, rapporten Införande av nära vård – råd och exempel. I den summerar vi vårt arbete med satsningar inom nära vård till fyra råd:

Börja rätt – utan att hoppa över viktiga steg

Vägen man behöver gå för att komma till nära vård beror på var man startar och hur ens tidigare arbetssätt ser ut. Visst går det att lära av andra, men vissa delar måste man igenom för att få med sig alla i den egna verksamheten. Det går inte att rakt av kopiera någon som hållit på i många år – det är flera steg som behövs för att komma fram till samma läge, om det ens går. 

Skapa en funktionell arena för samverkan

Samarbete över gränser innebär att man måste anpassa sig. För att få till det behövs ett forum för att komma överens mellan kommuner, regionens olika delar och ibland privata aktörer. En samverkansgrupp är inte en arbetsgrupp, det måste finna en linjeorganisation som tar hand om görandet. Kom ihåg att samverkan är dyrt (det tar värdefull tid) och att bara ”samverka” inte är något mål i sig. Samverkansmöten är ett verktyg för att lösa problem, och ska bara användas när det behövs. 

Ta mål och utfall på allvar

För att ha kontroll på sin verksamhet måste man alltid veta några grundläggande saker: 

Vad är viktigt?

Var är vi idag?

Vad vill vi uppnå?

Hur gick det?

Nästan alla satsningar inom nära vård har svårt att svara på alla dessa frågor, särskilt den sista. Att jobba med de fyra frågorna är grunden i de flesta förbättringsmetoder. Det är en form av sunt förnuft som ofta kallas en förbättringscykel eller ett förbättringshjul.

Det är inte ovanligt att man slarvar med någon av frågorna. Det gör att det blir svårt att motivera att man ska fortsätta, och det blir svårt att övertyga andra om att det är ett bra nytt sätt att arbeta på. Det finns en risk för att man i stället faller tillbaka till det gamla. Projektet dör och allt blir som förr.

Visa resultat med riktiga siffror 

Varför drabbas så många goda satsningar av projektdöden? Bra satsningar överlever inte om eldsjälen försvinner eller de extra projektresurserna tar slut – varför blir det så?

Ett skäl är att man inte kan visa att projektet blev bra ”på riktigt”, vilken handfast nytta det leder till. Det är dessvärre något som nästan alltid brister i de projekt vi stött på.

När man vill övertyga ledningen om att satsningen är bra måste man kunna visa det, och man behöver nästan alltid hjälp med att få fram siffror. Det här är inte en enkel uppgift inom vården. Det gäller att få fram rätt data, och det kräver en kompetens som inte kan finnas överallt i varje projekt. I dag finns det sällan några personer som arbetar med just den typen av frågor och som kan hjälpa till. Vi efterlyser därför ett expertstöd i varje organisation som kan hjälpa till att ta fram siffror och analysera dem. 

På så sätt blir det lättare att bygga hållbara lösningar och att få dem att spridas dit där de gör nytta. 

Jon Rognes, civilingenjör och ekonomie doktor, Stiftelsen Leading Health Care, Handelshögskolan i Stockholm 

Kommentarer:

Arbetar du i sjukvården och vill kommentera texten utifrån din yrkesroll?

Klicka här! 

Kommentarer publiceras efter granskning.

 

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Dela artikeln:

Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev