”Bristen på legitimerad personal löses inte genom genvägar”

Radiologin har en central roll inom vården men det är nu brist på röntgensjuksköterskor i alla 21 regioner. Regionerna och arbetsgivarnas lösning – att snabbutbilda olegitimerad personal – riskerar att förvärra problemen snarare än att lösa dem. Snarare behövs fler platser för verksamhetsförlagd utbildning, VFU, så att lärosätena kan säkerställa en kvalitativ utbildning. Vi vill också se en nationellt reglerad och lagstadgad specialistutbildning, så att vi kan ta tillvara teknikens fulla potential och leverera en ännu bättre vård till patienterna.

Röntgen, eller bild- och funktionsdiagnostik, är en grundläggande och central funktion inom diagnostik och behandling. Varje år utförs över 5,5 miljoner röntgenundersökningar i Sverige och merparten av dessa utförs av legitimerade röntgensjuksköterskor. När dessa undersökningar fördröjs, fördröjs både diagnoser och behandlingar. Det är ett tekniktungt område där vi ansvarar för att patienterna inte utsätts för mer strålning än nödvändigt vid undersökningen. Arbetet kräver specifik kunskap med både djup och bredd i kompetens och att vi självständigt planerar, utför, framställer och kvalitetsgranskar de röntgenundersökningar som ligger till grund för säker diagnos och behandling.

Läs mer: Underläkaren: ”Jag vet inte varför de som jobbar i vården står ut med så mycket” 

Enligt Socialstyrelsen uppger samtliga 21 regioner att de har brist på röntgensjuksköterskor. Det beror på att regionerna som arbetsgivare inte har säkerställt en hållbar bemanning, eller hållbara arbetsvillkor som får röntgensjuksköterskorna att vilja stanna. Detta trots att det nu sker stora pensionsavgångar. Det krävs attraktiva arbetsvillkor som rekryterar och behåller fler i yrket, men också fler platser för verksamhetsförlagd utbildning. Utan erfarna handledare och VFU-platser kan inte lärosätena utöka antalet platser.

I stället för att ge rätt förutsättningar till medarbetare som vill utbilda sig till röntgensjuksköterskor snabbutbildar arbetsgivarna nu andra icke legitimerade yrkesgrupper i att utföra undersökningar som röntgen med konventionell utrustning, mammografi och mobil röntgen. I stället för att handleda blivande röntgensjuksköterskor ska vi nu handleda icke legitimerade yrkesgrupper under oklara former. Detta kommer att riskera patientsäkerheten och i förlängningen även förvärra bristen, inte avhjälpa den! Samtidigt urholkar det värdet av legitimationen och de kvalitetskrav som kommer med den.

Vårt arbete kräver kompetens inom strålningsfysik, medicin, medicinsk teknik, bild- och funktionsdiagnostik och omvårdnad. Därtill blir utrustningen alltmer högteknologisk och avancerad vilket kräver fler med fördjupad kunskap inom specialistområdena; konventionell röntgen, genomlysning, angiografi och interventioner, pediatrisk radiografi, datortomografi, akut verksamhet, mammografi, ultraljud, nuklearmedicin, bildbehandling, bildgranskning och positronemissionstomografi, PET. Därför är vårt budskap till nästa regering och socialminister: vi vill se en nationellt reglerad och lagstadgad specialistutbildning för röntgensjuksköterskor som också ger möjlighet till forskning. Så att vi både kan ta tillvara teknikens fulla potential och samtidigt utgå från patientens säkerhet, specifika behov och delaktighet.

Till regionerna, arbetsgivarna: Ta ert ansvar för patientsäkerheten och bild- och funktionsdiagnostikens långsiktiga kvalitet. Bristen på legitimerad personal löses inte genom genvägar. Vill ni ha rätt kompetens på rätt plats måste ni skapa förutsättningar för det!

Madelene Meramveliotaki, legitimerad röntgensjuksköterska och vice ordförande i Vårdförbundet

Irene Strandqvist, legitimerad röntgensjuksköterska och ordförande i Svensk förening för röntgensjuksköterskor, SFR