lördag23 september

Kontakt

Annonsera

E-tidning

Sök

Starta din prenumeration

Prenumerera

Debatt

”Bygg broar vid ungas övergång till vuxenvården”

Etablera tydliga riktlinjer som följs i hela landet för hur övergången ska ske mellan barn- och vuxenmottagningen, föreslår Evelina Andersson och Louise Granlund, Ung diabetes råd.

Publicerad: 26 juni 2023, 03:30

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Evelina Andersson och Louise Granlund, Ung diabetes råd.


Ämnen i artikeln:

Diabetes typ 1Diabetes typ 2

Nära tre av tio i gruppen 18 till 30 år uppger, i en ny medlemsenkät från Svenska diabetesförbundet, att övergången mellan barn- och vuxenvården bara fungerar någorlunda – eller direkt dåligt.

Samtidigt försämras många unga med diabetes i sin sjukdom, när de blir en del av vuxenvården. Ung Diabetes, Svenska Diabetesförbundets ungdomsråd, anser att detta skede i livet är avgörande för unga patienters hälsa och framtida kontakt med sjukvården. Vi vill se förändring och förbättring och vi lämnar här fem förslag på hur det kan ske.

Läs mer: Därför uppdateras inte diabetesriktlinjerna

Steget ut i vuxenlivet är ett mer eller mindre känsligt skede i livet för alla. Några längtar efter att slippa föräldrarnas förmaningar och få påbörja en självständig tillvaro, medan andra unga snarare önskar att allt kunde fortsätta som det alltid har varit.

Lever du med diabetes så har du en utmaning som ytterligare försvårar tillvaron varje dag, året om. Diabetes kräver nämligen en avancerad egenvård och att vi ständigt planerar och tänker på vad som påverkar blodsockret. Det vi gör just nu får konsekvenser om två timmar, om två år och kanske för resten av livet.

När vi träder in i vuxenvården vilar allt ansvar för egenvården på oss själva. Samtidigt ska vi bekanta oss med nya personer inom vården och inte minst ska den nya vårdpersonalen lära känna en ny individ med diabetes. Det är en mycket stor omställning. En omställning som siffror från Nationella diabetesregistret visar är svår. Andelen som har ett okej långtidsblodsocker enligt de riktlinjer som finns sjunker kraftigt när personer med diabetes typ 1 fyller 18 år. Andelen personer med ett HbA1c under 52 mmol/mol i gruppen 15 till 17 år är 50,2 procent, medan den i gruppen 18 till 20 år är 38,4 procent.

Av medlemsundersökningen framgår det att 29 procent upplever att övergången mellan barn- och vuxenmottagningen bara fungerar någorlunda eller direkt dåligt. Positivt är att 37 procent svarar att byte av vårdklinik och därmed vårdpersonal fungerade bra. Ändå är det centralt att hitta nycklar som kan bidra till att övergången blir mer sömlös för fler unga med diabetes. De medverkande i enkäten har därför ombetts att peka ut vad som kan bidra till detta.

Dessa är de tre viktigaste områdena att fokusera på, enligt respondenterna i enkäten:

Fyra av tio uppger att det viktigaste är att påbörja processen mot transitionen i god tid före 18-årsdagen, så att den unga successivt få ta ett större eget ansvar.

Fyra av tio uppger att det viktigaste är att säkerställa en tydlig överlämning mellan vårdpersonalen på barn- respektive vuxenmottagningen och att den unga är involverad i denna överlämning.

En av tre uppger att det viktigaste är att det genomförs gemensamma möten mellan den förra och den nya vårdgivaren.

Av 15 möjliga svarsalternativ utgör dessa områden en ohotad topp tre. Vår tydliga bild är samtidigt att vården som den unga ska kliva in i ofta är splittrad och präglad av en tuff arbetssituation för vårdpersonalen, med tids- och personalbrist. Det är extra känsligt för en grupp som ofta brottas med olika grader av psykiska utmaningar och bekymmer kopplade till diabetessjukdomen. Många uppger att deras psykiska mående påverkas negativt i stor eller mycket stor utsträckning till följd av att de lever med diabetes.

Som vi visade tidigare så påverkas behandlingsresultaten ofta negativt i övergången mellan barn- och vuxenvården. Vi ser även en stor risk för att unga personer med diabetes blir besvikna på sina kontakter med vården. Det kan leda till en sämre egenvård och även till att gruppen framöver drar sig för kontakt med vården. Vi vill därför se förändringar och förbättringar av övergången mellan barn- och vuxenvården genom:

Att det etableras tydliga riktlinjer för hur övergången ska ske, som följs i hela landet.

Att barnvården i ett tidigt skede förbereder den unga på vad övergången kommer att innebära.

Att en tydlig överlämning sker mellan personalen på barn- respektive vuxenmottagningen.

Att det i en övergångsfas genomförs överlämningsmöten mellan barn- och vuxenmottagningen.

Att alla unga i en övergångsperiod erbjuds psykosocialt stöd som en del av transitionen.

Evelina Andersson, ledamot, Ung diabetes råd

Louise Granlund, vice ordförande, Ung diabetes råd

Kommentarer

Arbetar du i sjukvården och vill kommentera texten utifrån din yrkesroll?
Klicka här!

Kommentarer publiceras efter granskning.

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Dela artikeln:

Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev