Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Debatt

”Byt inte ut specialistutbildade operationssjuksköterskor”

Publicerad: 7 januari 2019, 06:00

Ann-Christin von Vogelsang, Annette Erichsen Andersson, Kristina Lockner och Ami Hommel är några av undertecknarna till debattartikeln.

Foto: Peo Sjöberg, Tomas Södergren

Specialistutbildade operationssjuksköterskor är nödvändiga för att patienter inte skall skadas vid kirurgi, skriver två föreningar.


Många förfärades av Uppdrag gransknings program ”Sjuksköterskebluffen” som sändes 14 november 2018, då det uppdagades att personer arbetar som sjuksköterskor med falska legitimationer. Det var uppenbart att en person som inte har utbildning till sjuksköterska utgör en patientsäkerhetsrisk.

Även inom operationsverksamheten runt om i Sverige ökar nu risken för att patientsäkerheten skall hotas, då personer som saknar sjuksköterskelegitimation och operationssjuksköterskans specialistkunskap arbetar som operationssjuksköterskor. Detta blir allt vanligare i hela landet och sker både på regionsjukhus och vid universitetssjukhus. Orsaken är verksamhetens brist på operationssjuksköterskor. För att kunna hålla produktionen pressas verksamhetschefer att ersätta operationssjuksköterskor med personer som saknar hens kompetens, utan riskbedömning eller konsekvensanalys av hur patientsäkerheten hotas.

Enligt gällande författningar ska verksamhetschefen fördela arbetsuppgifterna utifrån art och svårighetsgrad och med hänsyn till behovet av kompetens och yrkeserfarenhet. Det är verksamhetschefen själv som beslutar vem som har kompetens att utföra en arbetsuppgift. De allra flesta arbetsuppgifter inom hälso- och sjukvården är oreglerade, endast hantering av läkemedel är reglerat i operationsrummet, alla övriga arbetsuppgifter kan överlåtas på den person som verksamhetschefen anser har kompetens att utföra arbetsuppgiften.

Om andelen vårdpersonal med lägre kompetens ökar, så ökar antalet tillbud och avvikelser

En operationssjuksköterska arbetar efter en egen kompetensbeskrivning och har sammanlagt fyra års högskolestudier; en grundutbildning till legitimerad sjuksköterska på tre år och därefter en ettårig specialistsjuksköterskeutbildning på avancerad nivå. En operationssjuksköterska ansvarar för aseptik, instrumentering, infektions- och komplikationsförebyggande åtgärder i samband med operationer av patienter, samt att hantera biologiska preparat. Konkret innebär det att positionera patienten korrekt och förebygga tryckskador, att förbereda patientens hud samt bland annat att kontinuerligt se till att den sterila barriären inte bryts under hela ingreppet, kontroll av instrument och allt material före, under och efter operationen för att säkerställa att inget oavsiktligt lämnas kvar i patientens kropp. Vidare ingår hanteringen av biologiska preparat, att säkerställa att de prover som tas vid exempelvis canceroperationer hanteras på rätt sätt så att inte diagnostiseringen äventyras och att korrekt behandling kan ordineras. Dessa arbetsuppgifter ingår inte i någon annan vårdprofessions examensbeskrivning.

Socialstyrelsen beskriver i en rapport kring kompetensförsörjning och patientsäkerhet att de vanligaste vårdskadorna är vårdrelaterade infektioner och skador relaterade till kirurgiska ingrepp och om andelen vårdpersonal med lägre kompetens ökar, så ökar antalet tillbud och avvikelser.

Rapporten beskriver att brist i kompetens ger minskad förmåga att förstå situationer och göra korrekta bedömningar samt att fel eller otillräcklig kompetens är en allvarligare risk än bristande bemanning eller dålig arbetsmiljö. Rapporten hävdar att det är svårt att bevisa att otillräcklig eller fel kompetens är huvudorsak till vårdskada, men brist på kompetens anses omedelbart farlig för patienten.

De konkreta riskerna patienter utsätts för när operationssjuksköterskans kompetens byts ut är:

■ Risk att osteril operation utförs med postoperativ sårinfektion som följd.
■ Risk för vårdskador vid felaktig användning av medicinteknisk apparatur, eller felaktig hantering av medicintekniska produkter eller läkemedel som används i sårområdet.
■ Risk för oavsiktligt kvarlämnade av material vilket kan resultera i ökad sjuklighet och dödlighet.
■ Risk för felhanterade biologiska preparat, vilket kan äventyra möjligheterna att ställa rätt diagnos eller planera fortsatt behandling.

För patienternas bästa, byt inte ut specialistutbildade operationssjuksköterskor – då ökar risken att säkerheten hotas.

Från Riksföreningen för operationssjukvårds vetenskapliga råd:
Ann-Christin von Vogelsang, leg sjuksköterska, specialistsjuksköterska operationssjukvård, med dr
Annette Erichsen Andersson, leg sjuksköterska, specialistsjuksköterska operationssjukvård, dr i vårdvetenskap
Birgitta Åkesdotter Gustafsson, leg sjuksköterska, specialistsjuksköterska operationssjukvård, med dr
Karin Falk Brynhildsen, leg sjuksköterska, specialistsjuksköterska operationssjukvård, med dr
Christine Leo Swenne, leg sjuksköterska, specialistsjuksköterska operationssjukvård, med dr, docent

Från Riksföreningen för operationssjukvårds styrelse:
Kristina Lockner, ordförande
Marie Afzelius, vice ordförande
Catarina Augustsson, ledamot
AnneMarie Nilsson, ledamot
Sandra Kollberg, ledamot
Elisabeth Liljeblad, ledamot

Från Svensk Sjuksköterskeförening:
Ami Hommel, ordförande
Oili Dahl, vice ordförande

ANN-CHRISTIN VON VOGELSANG, ANNETTE ERICHSEN ANDERSSON, BIRGITTA ÅKESDOTTER GUSTAFSSON, KARIN FALK BRYNHILDSEN, CHRISTINE LEO SWENNE, KRISTINA LOCKNER, MARIE AFZELIUS, CATARINA AUGUSTSSON, ANNEMARIE NILSSON, SANDRA KOLLBERG, ELISABETH LILJEBLAD, AMI HOMMEL OCH OILI DAHL

Dela artikeln:


Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev