Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Debatt

”Cancerfondsrapporten tolkar inte våra data korrekt”

Publicerad: 12 maj 2015, 06:39

Fyra debattörer är missnöjda med att tarmcancer lyfts fram som diagnosen med sämst måluppfyllelse.


Ämnen i artikeln:

Tarmcancer

Som ledningsgrupp för Svenska kolorektalcancerregistret, SCRCR, är vi glada över Cancerfondsrapporten 2015, vilken innehåller mycket bra information och klokskap. Vi har dock invändningar mot att tarmcancer har lyfts fram som diagnosen med sämst måluppfyllelse.

I SCRCR har vi, till skillnad mot register vi jämförs med, satt målen för våra kvalitetsindikatorer på ett visionärt sätt. Andra register har valt mål som ligger i närheten av det man redan nu klarar i klinisk vardag, medan SCRCR medvetet har valt målnivåer utifrån vad som ur ett patientperspektiv vore bra och teoretiskt vore möjligt, oaktat att inget landsting i dagsläget är i närheten av att nå de målen. Vi vill inte straffas med dålig publicitet på grund av denna mer patientcentrerade målsättning.

Beträffande överlevnadssiffror försvinner de skillnader som lyfts fram i Cancerfondsrapporten vid justering för kön, ålder och tumörstadium, vilket framgår av årsrapporten från SCRCR 2013.1

I övrigt kan man utifrån poäng­summan för processmåtten notera att de landsting som lyfts fram som bäst på koloncancer har dåliga resultat på rektalcancer och vice versa. Detta speglar knappast en klinisk verklighet, utan att data inte kan användas på det sätt man har gjort i Cancerfondsrapporten. Avsikten med poängsättningen är inte att enheter skall jäm­föras med totalsummor, då variablerna har olika betydelse och en totalsumma ger en skev bild.

Jämförelse mellan olika sjukhus är inte heller syftet med poängsättningen då det kräver insikt i skillnader i exempelvis patientdemografi och remitteringsmönster. Huvudsyftet är att respektive klinik skall se sin egen utveckling över tid, rannsaka sin verksamhet och arbeta för att förbättra var och en av kvalitetsindikatorerna.

När man tittar på resultat av kirurgi går det galet om man inte tar hänsyn dels till hur stor andel av patienterna som faktiskt blev uppföljda, det vill säga täckningsgraden på uppföljningen. Denna var, på en av de två enheter som ingår i ett ”vinnande” landsting, till 19 procent av patienterna – självfallet en oacceptabelt låg siffra som gör att det landstingets resultat inte går att bedöma.

Till sist måste resultat efter kirurgi alltid ställas i relation till hur stor andel av patienterna med kolorektalcancer som har opererats i förhållande till hur många som man avstått att operera. Här ser man i årsrapporterna från SCRCR skillnader, där andelen opererade patienter varierar påtagligt mellan sjukhusen. Om det är så att det finns en selektion där man enbart väljer ut de ”bästa” tumörerna till kirurgi får man självklart mycket bra resultat i den opererade gruppen. Det behöver dock inte innebära att man ger den bästa vården till hela gruppen patienter med kolorektalcancer.

Sammanfattningsvis är vi stolta över vårt nationella kvalitetsregister som innehåller stora mängder information som har bidragit till kvalitetshöjning av vården. Vi är dock oerhört måna om att data tolkas på ett korrekt sätt så det inte bidrar till desinformation.

Ämnen i artikeln:

Tarmcancer

Dela artikeln:


Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev

Se fler branschtitlar från Bonnier News