Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Fredag30.10.2020

Kontakt

Annonsera

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Debatt

”Coronaepidemin avslöjar åldersdiskrimineringen”

Publicerad: 4 Augusti 2020, 05:00

Foto: Mostphotos

Har första prioritet varit att skydda ett dysfunktionellt sjukvårdssystem – eller vad? Det undrar läkarna Kurt Boman och Sture Eriksson.


Covid-19 har hårdast drabbat de äldre i Sverige. De skulle skyddas, men resultatet är ett stort misslyckande, enligt de flestas bedömning. Strategin har varit tydlig och upprepats: ”sjukvården måste skyddas”.

Sällan har åtgärderna nämnts i ordningen att förhindra dödsfall som första åtgärd, genom omedelbart stopp av smittspridningen. Istället presenteras en graf med en linje av vårdens kapacitet som inte får överskridas. Har första prioritet varit att skydda ett dysfunktionellt sjukvårdssystem – eller vad? I själva verket anpassas intensivvårds- och sjukhusavdelningarnas platser genom hårda prioriteringar, där äldre diskriminerats.

Sverige har genom åren successivt dragit ned iva- och sjukvårdsplatser för att befinna sig bland de lägsta i Europa, se Sjukhusläkaren, 5 november 2019.

Sådant får svåra konsekvenser vid pandemier som covid-19. Trots fantastiskt uppoffrande och storartade insatser från sjukvårdspersonalen är de svenska dödstalen per 100 000 bland de högsta i världen. Detta är knappast beroende på slumpen! Vittnesbörd kommer från olika håll, där iva-läkare uppgett att patienter inte tagits emot trots att platser funnits. Exemplet med den vältränade friske 81-årig mannen som nekades iva-vård, respirator, hjärtåterupplivning och så vidare är säkert väl bekant. Han räddades av anhörigas envetna kamp för behovet av iva-vård, enligt Dagens Nyheter 9 juni.

Andra oetiska exempel från äldrevården handlar om generella beslut om enbart palliativ vård genom telefonsamtal, utan nödvändig individuell tillitsfull dialog med patient och anhöriga. Se Dagens Nyheter 19 maj och SVT nyheter 9 juli.

Dessa anmärkningsvärda berättelser kräver en djupgående läkaretisk, moralisk och juridisk granskning. Därför måste frågan om åldersdiskriminering få en mycket stor plats, den tycks ju vara helt manifest. I grunden handlar det om förtroendet och tilliten till det svenska sjukvårdssystemet och offentliga myndigheter, särskilt när det gäller vård och omsorg för de äldre. Frågan är om läkaren i första hand ska se till den enskildes intresse i enlighet med den Hippokratiska läkareden, eller om läkaren ska gynna statens eller andras intressen i strid med läkaretiken.

Måhända har den traditionella goda tilliten naggats i kanten av de stelbenta styr- och stuprörssystem som präglat sjuk- och omvårdnadssektorn under 2000-talet. Hur har tilliten påverkats av överdriven New Public Management-präglad byråkrati? Har dess tunga administrativa kontroll- och styrsystem, utan krisberedskap, skett på bekostnad av tilliten till sjukvårdpersonalens omdöme och ansvarstagande?

Här har de äldre varit förlorarna, särskilt multisjuka, som behöver tillit, förtroende och kontinuitet för sin vård. Den kommande kommissionen har många viktiga frågor att noggrant belysa. Förekomst och omfattning av åldersdiskriminering behöver särskilt granskas och även ifall coronastrategin, för att skydda sjukvårdssystemet och tröga byråkratiska myndigheter, har kostat många äldre människor livet, uppenbart i strid med den av Hippokrates grundade läkaretiken.

Kurt Boman, senior professor och överläkare, forskningsenheten, medicinsk och geriatrisk klinik, Skellefteå, Umeå universitet. Nätverket mot olämplig styrning av hälso- och sjukvården.

Sture Eriksson, docent och specialist i geriatrik med psykogeriatrisk profil, Umeå universitet.

KURT BOMAN, STURE ERIKSSON

Dela artikeln:


Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev