Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Torsdag22.10.2020

Kontakt

Annonsera

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Debatt

”Covid-19 eskalerar ett sedan länge dödligt hot”

Publicerad: 22 Juli 2020, 05:00

Karin Karlsbro (L), Europaparlamentariker. Lina Nordquist (L), riksdagsledamot, sjukvårdspolitisk talesperson. Nina Lundström (L), riksdagsledamot, miljö- och jordbruksutskottet.

Ställ krav på att anställda i sjukvården är vaccinerade mot luftburna infektioner. Det föreslår tre liberala debattörer som en del i kampen mot antibiotikaresistensen.


Antibiotika botar lunginflammation och blodförgiftning, räddar tidigt födda barn och möjliggör transplantationer, intensivvård och cancerbehandling. Men redan 1969 såg forskare hur antibiotikabehandlade kycklingar fick resistenta bakterier som snabbt smittade bondens familj, se H. Williams Smith i The Lancet 14 June 1969.

När bakterier byter information med varandra sprids resistensen snabbt. 700 000 personer i världen dör varje år av resistenta bakterier, 200 000 av dem är spädbarn, enligt världshälsoorganisationen WHO. I södra Asien dör ett barn varannan minut, rapporterar nätverket React. Brittiska Antimicrobial Resistance Review rapporterar att detta kan bli världens vanligaste dödsorsak, motsvarande sammanlagda dödsfall i cancer, kolera, diabetes, mässling, stelkramp och diarréer.

Covid har denna vår ökat antibiotikaanvändningen så mycket att WHO varnar. ”Världen förlorar sin förmåga till kritisk vård”, säger WHO-chefen Tedros Adhanom Ghebreyesus. Läget är akut.

Vaccination och restriktiv förskrivning är förstås avgörande för att minimera att behov av antibiotika alls uppstår, men vi föreslår en rad ytterligare åtgärder.

Säker sjukvård

Inom sjukvården behöver alla, såväl överläkare som städpersonal, få tid att öka sina kunskaper i vårdhygien. Vi liberaler vill att det ska kunna ställas krav på att anställda i sjukvården är vaccinerade mot luftburna infektioner, för att skydda sköra människor de möter. Överbeläggningar och utlokaliseringar får inte accepteras vare sig under influensatider eller semestrar. Analysenheter i sjukvården bör kritiskt granska arbetssätt innan de införs eller fasas ut.

Stoppa utsläppen

Den antibiotika vi använder rinner i alldeles för hög grad ut i sjöar och vattendrag. För att förhindra detta krävs både ny teknik och satsningar.

God djurhållning

Djurhållningen står för en stor del av antibiotikaanvändningen. EU måste fortsätta arbetet med att ställa krav både på antibiotikaanvändningen och djurhållningen i EU: friska djur behöver ju inte antibiotika. Både konsumenter och offentliga upphandlare bör ställa krav på klok djuruppfödning och därför behövs EU-gemensamma regler kring detta, liksom globalt samarbete för verkliga resultat.

Ökat stöd till forskning

När dagens antibiotika inte botar kommer vi att behöva andra behandlingar, men nya antibiotika är i dag en förlustaffär för ett företag att ta fram: en kur ska ju vara kort och ges så sällan som möjligt. Det behövs innovationsfonder och samarbeten som kan underlätta och delfinansiera studier över Europa. Kliniska prövningar måste främjas. Forskningen om effekterna på människor och ekosystem behöver öka och forskare behöver inte minst säkrad forskningstid, både vid universitet och i sjukvården.

Vi har att göra. Ännu kan infektioner botas, tidigt födda barn räddas, transplantationer säkras och cancerpatienter få trygg vård. Vi som har turen att leva i västvärldens rika länder får inte låta lathet skada andra och göra att vi förlorar slaget mot bakterierna – kreativitet, eftertanke och ett ambitiösare Europasamarbete är motvapnen som kan rädda oss.

Karin Karlsbro (L), Europaparlamentariker
Lina Nordquist (L), riksdagsledamot, sjukvårdspolitisk talesperson
Nina Lundström (L), riksdagsledamot, miljö- och jordbruksutskottet

KARIN KARLSBRO, LINA NORDQUIST, NINA LUNDSTRÖM

Dela artikeln:


Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev