Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Tisdag20.04.2021

Kontakt

Annonsera

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Debatt

”Dags att främja öppenhetskultur i regionerna”

Risken att missa konsekvenser för vården ökar ju högre upp i organisationen beslut tas, skriver fem politiker från partiet Bevara akutsjukhusen, Region Jönköpings län.

Publicerad: 15 Mars 2021, 12:00

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Frida Aronsson, Magnus Bodenäs, Linda Gerdin, Mats Hoppe, Malin Ramlöv. Huvudentrén till Länssjukhuset Ryhov.

Montage: Stefan Persson/Bildbyrån (bild på Länssjukhuset Ryhov)


Ämnen i artikeln:

Region Jönköpings länRegion Västerbotten

Nyligen presenterades i en rapport från Region Västerbotten resultatet från en enkätundersökning där 36 procent av de svarande inte kände till den meddelarfrihet som gäller anställda i offentlig sektor. 

Det är tyvärr inte bara i Västerbotten offentligt anställda drar sig för att framföra kritik. Var tredje akademiker anser att det råder en tystnadskultur på arbetsplatsen, enligt ett pressmeddelande från Saco från 2019. Det finns ingen anledning att tro att någon region utgör ett lysande undantag från det övriga samhället. 

Oro för negativa konsekvenser i förhållande till arbetsgivaren var den vanligaste anledningen till att medarbetare inte vågade framföra kritik, enligt Region Västerbottens rapport. Varifrån den rädslan kom och huruvida den är välgrundad framkommer inte. Det spelar ingen roll om ledningen faktiskt straffar kritiker eller inte. Rädslan i sig är nog för att en tystnadskultur ska etableras. 

Tystnadskultur medför flera problem. Medarbetarnas tystnad medför att risker inte identifieras och därmed inte undviks, enligt en studie gjord av Kjersti Lien Holte, Karlstad universitet 2009. En annan konsekvens är omsättning av chefer. Akademikerförbundet SSR och Sveriges skolledarförbund larmade om konsekvenserna i en opinionstext i Dagens Samhälle 2020: ”dialogen bryts, planering och strategiskt arbete avstannar”. 

Flera processer samverkar när tystnadskulturen skapas. På individnivå finns en önskan att passa in i organisationen och att inte vara en besvärlig medarbetare. Även om kritik av en sakfråga inte får direkta negativa konsekvenser för medarbetaren, kan den tas emot som kritik, besvaras med ”Jag hör vad du säger” eller ignoreras. Många medarbetare formas in i tystnadskulturen via erfarenheter av så kallad pseudomedverkan. Till exempel att det tillsätts en arbetsgrupp som ska utreda ett förslag på förändring men att beslutet i praktiken redan är fattat eller att gruppens åsikter inte kommer fram i rapporten. 

Forskningen lyfter fram några mekanismer på organisationsnivå som bidrar till tystnadskultur. En är hur organisationen ser på lojalitet. Anses organisationen vara perfekt? Då är kritik illojalt. En annan är med vem/vad medarbetarna ska visa lojalitet. Är det mot uppdraget, till exempel att tillhandahålla sjuk- och hälsovård, eller mot regionen som organisation? 

Bevara akutsjukhusen är ett mindre parti som suttit i regionfullmäktige och varit en del av den styrande koalitionen i Region Jönköpings län i två år. När vi nu sett regionens arbete ur politiskt perspektiv har vi sett att politiker får nästan all information om verksamheten sammanfattad. Sällan får vi i nämnden för folkhälsa och sjukvård veta detaljer kring de enskilda klinikerna. Risken att missa konsekvenser för vården ökar ju högre upp i organisationen beslut tas. Vi är helt beroende av risk- och konsekvensanalyser samt återkoppling från medarbetare.   

”Hur gör man för att se fler perspektiv om alla ger dig det som de tror att du vill ha?” Detta är ett citat från en masteruppsats av Cornelia Dannert, 2018. Svaret är: det går inte. Nu får vi läsa i medierna om hur patienter och medarbetare påverkas och vi vet mindre än journalisterna om vad som händer i den organisation vi är satta att styra. Kanske är det så att chefer och direktörer gärna vill föra fram det positiva. Att berätta om problem kan upplevas som ett misslyckande. Vi tror därför att det är viktigt att vi som politiker efterfrågar negativa konsekvenser och misslyckanden utan att döma dessa.

Vi förespråkar nu en satsning på öppenhetskultur i landets regioner, inklusive vår egen.

I enlighet med aktuell forskning, bör vi sträva efter att: 

• redovisa grunderna till fattade beslut/ föreslagna förändringar

• se till att pseudomedverkan inte förekommer genom att efterfråga medarbetarnas synpunkter tidigt i processen 

• våga presentera problem innan vi har hittat en lösning och därmed få en verklig medverkan/samverkan

• efterfråga vad som framkommit i olika arbetsgrupper för att se vilka olika konsekvenser förändringar kan få i verksamheten

• sluta leta enkla svar på komplexa frågor och i stället välkomna problematiseringar

• lyfta den politiska diskussionen från ”vems fel” till ”vad göra åt det”, ”varför” och ”vad vill vi göra i stället”

• vara öppen för kritik, komma ihåg att rätt tänkt ändå kan bli fel och erkänna att en idé inte automatiskt är dålig för att den kommer från oppositionen.

Frida Aronsson, intensivvårdssjuksköterska, Länssjukhuset Ryhov

Magnus Bodenäs, specialistläkare ortopedi, Höglandssjukhuset Eksjö

Linda Gerdin, ST-läkare kirurgi, Höglandssjukhuset Eksjö

Mats Hoppe, pensionär, tidigare personaldirektör/ förvaltningschef

Malin Ramlöv, intensivvårdssjuksköterska, Länssjukhuset Ryhov, och läkarstudent vid Linköpings universitet

Samtliga förtroendevalda politiker för Bevara akutsjukhusen, Region Jönköpings län

 

Kommentarer:

Arbetar du i sjukvården och vill kommentera texten utifrån din yrkesroll?

Klicka här

Kommentarer publiceras efter granskning.

 

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Dela artikeln:

Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev