”Dags att ge dem med störst ­behov företräde i vården”

Göran Stiernstedts nya utredning om de digitala lösningarnas integrering
i vården kan i bästa fall skifta vårdens fokus från de friskaste patienterna till patienterna med långvariga sjukdomar och svårbehandlade sjukdomstillstånd. I sämsta fall blir det mer av samma utveckling som präglat de senaste årtiondenas splittrade närmanden till moderna digitala hjälpmedel och metoder.

Kronisk sjukdom förekommer hos nästan halva befolkningen och står för en majoritet av ­sjukvårds- och sjukförsäkringskostnaderna. I takt med att fler blir äldre, ökar antalet personer som ­diagnostiseras med en eller flera kroniska sjuk­domar. Sjukvårdens utmaning är att anpassa vården till den komplexa patienten som ofta har livslånga sjukdomar. Ändå har konsekvenserna av beslut­fattares mångåriga agerande blivit tvärtom. Med ett ökat fokus på de friskaste patienterna har resurser styrts om från patienterna med störst behov.

Vi har läst Göran Stiernstedts slutbetänkande Digifysiskt vårdval – Tillgänglig primärvård ­baserad på behov och kontinuitet, som över­lämnades till socialminister Lena Hallengren (S) i höstas. Efter att utredningen gått på remiss är de ­patientorganisationer som vi representerar överens om tre punkter som vi ser som särskilt viktiga för att den föreslagna vårdvalsreformen ska landa bra.

1 Nationell portal för vårdval.
Utredningen föreslår framtagandet av en digital listningstjänst i form av en nationell portal med vårdvalsinformation till patienter – en vidareutveckling av 1177 Vårdguiden.

Samtidigt är vi oroliga för hur informationsspridningen till patienter fungerar i dag. Allt eftersom behovet av vård från flera samverkande vård­professioner ökar i takt med komplexiteten i patientens sjukdomsbild, är det också viktigt att säkerställa vad valen faktiskt innebär för patienten.

Att kunna välja ett så kallat interprofessionellt team är bra för patienter, men det måste också framgå vad det är man väljer samt varför det är viktigt.

2 Nationella ersättningsprinciper och nationellt reglerad patientavgift.
På vårdgivarsidan föreslår utredningen att ersättningen till vårdcentralerna i högre grad bör utgå från hur många patienter de har listade – en ersättning som riskjusteras för att styras mot ökade resurser till dem med störst behov. Vi välkomnar förslaget och vill betona att det är nödvändigt för att motverka en fortsatt undanträngningsrisk.

På vårdtagarsidan föreslår utredningen att en nationellt reglerad patientavgift införs i primär­vården. Vi tycker att det är viktigt ur jämlikhets­synvinkel att avgifterna likställs nationellt och att det är vårdbehovet som styr tillgången till sjukvård.

3 Fast vårdkontakt i ett interprofessionellt team.
Utredningen konstaterar att det ibland är mer relevant för en patient att ha en fast vårdkontakt än en fast läkarkontakt.

Många patienter med kroniska sjukdomar tillhör just den kategorin och har ett stort behov av kontinuerlig kontakt med ett interprofessionellt team, där bland annat en sjuksköterska, en fysioterapeut, en arbetsterapeut och en kurator kan ingå, utöver en läkare. Vårdkontakten ska ha kunskap om patientens sjukdomshistoria och effektivt kunna guida patienten till rätt vårdinstans om behov uppstår.

Våra tre patientorganisationer samlar nästan 90 000 medlemmar. Hur vården fungerar, vilken kvalitet, säkerhet, tillgänglighet och likvärdighet som råder är viktigt. Det är hög tid att ge dem med störst behov företräde i vården.

LOTTA HÅKANSSON, INGER ROS, LISE LIDBÄCK