Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Fredag23.10.2020

Kontakt

Annonsera

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Debatt

”Dags att utveckla den etiska plattformen för prioriteringar”

Publicerad: 26 Oktober 2015, 06:00

Per Carlsson, professor och föreståndare, Prioriteringscentrum, Linköpings universitet, och Lars Sandman, professor, Prioriteringscentrum, Linköpings universitet och Högskolan i Borås.

Ett fortsatt förtroende för den offentligt finansierade vården kräver transparenta beslut som kan förklaras på ett över­tygande sätt, skriver två debattörer.


Hälso- och sjukvården har under senare år ställts inför en rad utmaningar när det gäller användningen av de begränsade resurserna. Exempelvis har nya effektiva men mycket dyra läke­medel som Zytiga, Soliris eller läkemedel mot hepatit C lett till prioriteringsbeslut som har kritiserats men också blottlagt brister i den etiska plattform som ska vägleda beslutsfattare. Därför menar vi att plattformen behöver en parlamentarisk översyn.

I prioriteringspropositionen från 1996 skrevs att klyftan växer mellan den vård som det finns medicinska och tekniska möjlig­heter att utföra och de resurser som står till buds för att ge sådan vård. Detta har nu blivit mer påtagligt vilket innebär att den etiska plattformen prövas i skarpt läge. Prioriteringscentrum presenterar i en ny rapport en lista över tolkningsproblem som uppkommit i mötet med skarpa prioriteringsbeslut och där tolkningar måste göras utan demokratisk förankring. Ett fortsatt förtroende för den offentligt finansierade vården kräver här transparenta beslut som kan förklaras på ett över­tygande sätt med hänvisning till plattformen. Detta gäller exempelvis:

■ Kostnadseffektivitetsprincipens roll i relation till det övriga principerna. I den propositionen gavs kostnadseffektivitetsprincipen en mycket begränsad roll jämfört med den lagstiftning som ligger till grund för TLV:s verksamhet och som blivit praxis för prioriteringar i Sverige.
■ Hur människovärdesprincipens skrivningar om att vi får ta hänsyn till biologisk ålder och framtida livsstil ska tolkas i konkreta prioriteringssituationer. I dag ställer landsting och regioner i vissa fall krav på rökstopp eller viktnedgång i samband med operation, något som kritiserats för att bidra till ökad ojämlikhet.
■ Vilket utrymme den etiska plattformen ger för att ransonera vård genom att överföra den till med- eller egenfinansiering. Statens medicinsk-etiska råd, Smer, har framfört tolkningen att medfinansiering inte är möjligt inom ramen för den offentligt finansierade hälso- och sjukvården – samtidigt som detta tillämpas i vissa landsting och regioner.
■ Vilket utrymme det ska finnas för patientens självbestämmande och därmed kanske efterfrågan inom vården. I den etiska plattformen betonas det att vården inte ska vara efterfrågestyrd, sam­tidigt ser vi en stark rörelse mot att patienten i större utsträckning får påverka både behovsbedömningen och vilken åtgärd som ska ges.

I Sverige finns ett starkt stöd för grundtankarna i den etiska plattformen. En översyn i form av en statlig utredning kan ge ytter­ligare näring till en öppen demokratisk debatt som kan bidra till ökad förståelse hos patienter och medborgare för de svåra avvägningar som sker inom vård och omsorg, men också bidra till att ta fram tydligare riktlinjer för dem som i slutändan ska fatta de svåra besluten. Norges andra översyn av sin etiska plattform kan här fungera som ett gott exempel. Därför uppmanar vi regeringen att ta initiativ till en sådan utredning.

En översyn i form av en statlig utredning kan ge ytterligare näring till en öppen demokratisk debatt

PER CARLSSON OCH LARS SANDMAN

Dela artikeln:


Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev