Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Fredag16.04.2021

Kontakt

Annonsera

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Debatt

”Dags för landstinget att ställa krav på diabetesanalyserna”

Publicerad: 21 Februari 2014, 14:38

Det är naturligtvis viktigt att de resultat som diabetiker får när de mäter själva stämmer. Så är tyvärr inte alltid fallet, skriver Michel Silvestri och Helene Öberg, Miljöpartiet.


I Sverige finns cirka 400 000 människor med diagnosen diabetes. Många av dessa är beroende av att ha kontroll på sina blodsockervärden. Det sker vanligtvis genom så kallad egenmätning där patienten själv sticker sig i fingret och med särskild utrustning analyserar glukoskoncentrationen i blodet. Det är naturligtvis viktigt att det mätvärde som fås fram överensstämmer med verkligheten. Så är tyvärr inte alltid fallet. Det räcker inte med att produkten är ”CE-märkt” för att garantera kvaliteten när det gäller utrustning för patientnära analyser, så kallade PNA, till exempel på vårdcentralen, eller egenmätning i hemmet.

Det finns exempel där leverantörer har stoppat planerad försäljning av ny utrustning för PNA, till exempel av HbA1c, ”långtidsglukos”, efter att en oberoende part som Skup, Skandinavisk utprövning av laboratorieutrustning för primärvården, under realistiska former har genomfört en evaluering av produkten och avslöjat bristfällig kvalitet. I Norge krävs en genomgången Skup-utvärdering för att en teststicka ska subventioneras av sjukvårdshuvudmannen – och kanske på grund av detta så finns på den norska marknaden betydligt färre typer av teststickor än i Sverige…

Med kännedom om ovanstående så ter det sig märkligt att de svenska landstingen inte ställer som krav på leverantörer av denna typ av utrustning och hjälpmedel att en oberoende och godkänd evaluering alltid ska ske före upphandling. Dessutom, eftersom produkternas kvalitet kan försämras över tid, så bör en evaluering ske återkommande för att säkerställa att levererade produkter håller förväntad kvalitet även efter något år eller två.

Enbart förbrukningen av glukosstickor uppgår i Sverige till en kostnad av en halv miljard kronor årligen, och Stockholms läns landsting upphandlar denna typ av hjälpmedel för cirka 100 miljoner kronor varje år. Det rör sig alltså om stora belopp, men i många fall vet vi inte säkert om vi får valuta för pengarna. Dessutom finns risk att patientsäkerheten äventyras om glukosstickorna, eller andra liknande hjälpmedel för andra patientgrupper, visar felaktigt resultat vilket i sin tur kan leda till felaktig behandling och medicinering. Med andra ord, bristfällig kvalitetssäkring kan orsaka patientskada eller till och med dödsfall.

Med ovanstående motivering menar vi att en huvudprincip ska vara att all utrustning som ska användas patientnära bör prövas ut av dem som ska använda utrustningen, det vill säga av läkarmottagningar i primärvården eller av patienter när det gäller egenmätare. Stockholms läns landsting ska inom kort utlysa en ny upphandling inom detta område. Vår rekommendation är följaktligen att landstinget i förfrågningsunderlag och avtal måste kräva att patientnära analysutrustning och hjälpmedel ska vara utprövade och rekommenderade av oberoende organ. Det skulle både spara skattepengar och bidra till ökad patientsäkerhet!

Dela artikeln:


Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev