Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Onsdag14.04.2021

Kontakt

Annonsera

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Debatt

”Dags för nationellt samarbete om sjukvårdens framtid”

Publicerad: 27 Mars 2015, 06:00

Det är både hög tid och ett sällsynt bra tillfälle att tillsätta en parlamentarisk sjukvårdsberedning, skriver Gustaf Almenberg.


När det talas om sjukvårdens stora utmaningar i framtiden, nämns gärna frågan om hur man ska få ekonomin att gå ihop när allt fler blir allt äldre och därmed den grupp som konsumerar mest sjukvård också blir större – samtidigt som sjukvårdens ska finansieras av allt färre.

Men tänk om detta bara är en illusion? Tänk om den verkliga utmaningen för sjukvården dyker upp långt tidigare och handlar om dess ålderdomliga organisation? Samt om bristen på flexibilitet och en förändringströghet i en värld som kommer kräva allt större förmåga att snabbt svara på nya stora utmaningar och nya möjligheter?

Ingen vet hur framtiden kommer se ut på sjuk­vårds­området. En normal produkt­cykel för läkemedel ligger på 10–15 år. Nya virus dyker regelbundet upp, liksom nya mediciner och nya metoder. Även nya livsstilar. Vad vi kan veta i dag på grundval av forskningen och vad vi vet om teknik­utveck­lingen på närliggande områden, som it, är att vi fram­över kommer att möta många och stora förändringar i riktning mot en individbaserad skräddarsydd precisionsmedicin i stället för en medicin grundad på statistiskt beräknade risker/möjligheter. Vi står inför en sjukvård alltmer inriktad på förebyggande av sjukdom hos friska människor i stället för ”reparation” av sjuka. Vi står inför krav från en befolkning på snabbhet och precision i både kommunikation och åtgärder.

Med en befolkning som i ökande grad tar medinflytande för självklart och tycker illa om det auktoritära, kan då vår mer än halvsekelgamla hierarkisk-byråkratiska sjukvårdsorganisation vara den bästa? Den bästa beredskapen sjukvården kan ha, är självklart en mycket stor flexibilitet och en stor förändringskompetens. Men det är knappast just detta som kännetecknar dagens organisation av sjukvården.

Det parlamentariska läget skapar helt nya förutsättningar att nå partiövergripande överens­kommelser.

Varför skulle det vara ändamålsenligt att, som i dagens Sverige, splittra makten över just sjuk­vården på de fyra olika maktstrukturerna staten, landstingen/regionerna, kommunerna och de lokala utförarna? Vilket mervärde skapar just en sådan organisation?

Polisväsendet har nyligen övergett sin tidigare länsbaserade organisation. Försvaret har redan tidigare insett omöjligheten av att organisera sig länsbaserat. Skolans kommunalisering börjar man nu inse inte heller den fungerar så bra. Varför skulle just sjukvårdens organisation vara ett undantag?

Det parlamentariska läget skapar helt nya förutsättningar att nå partiövergripande överens­kommelser. Nu är därför både hög tid och ett sällsynt bra tillfälle att tillsätta en parlamentarisk sjukvårdsberedning motsvarande Försvarsberedningen. En beredning som på samma parti- och myndighetsövergripande sätt skulle kunna förse politikerna med analys och alternativa valmöjligheter.

Även analys av nya synsätt på sjukvård. Av nya organisations­modeller. Analys av de nya förändringskraven, de nya möjligheter och nya risker sjukvården redan möter och alltmer kommer möta. Inte bara demografiska och sociala förändringar, utan också tekniska förändringar och nya kunskaper.

GUSTAF ALMENBERG

Dela artikeln:


Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev