Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

torsdag06.05.2021

Kontakt

Annonsera

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Debatt

”Därför behöver svensk kirurgi den nya sjuksköterskerollen”

Publicerad: 9 juli 2014, 08:57

Foto: Thinkstock

Den svenska kirurgiska vården bör satsa på avancerade specialistsjuksköterskor, skriver Claes Juhlin och Eva Jangland.


På kirurgkliniken vid Akademiska sjukhuset i Uppsala arbetar sedan ett halvår några av de första avancerade specialistsjuksköterskorna (nurse practitioners) inom kirurgisk vård i Sverige. Deras kollegor arbetar på kirurgklinikerna i Norrköping, Linköping, Jönköping, Värnamo och Göteborg. De har alla gått det tvååriga masterprogrammet till avancerad specialistsjuksköterska inom kirurgisk vård vid Linköpings universitet, Hälsouniversitetet. Utbildningen är en påbyggnadsutbildning till specialistsjuksköterskeprogrammet och ger en masterexamen i omvårdnad. Vägen hit har vi på de kirurgiska klinikerna tillsammans med Hälsouniversitetet stakat fram själva med utländska förebilder. Stödet från det svenska etablissemanget har lyst med sin frånvaro.

I det interprofessionella teamet runt patienten har våra avancerade specialistsjuksköterskor i dag en central roll. Under utbildningen har det lagts stor vikt vid att utveckla fördjupad kunskap och förståelse att självständigt kunna bedöma, värdera och fatta beslut i medicinsk vård och i den avancerade omvårdnaden av den kirurgiska patienten. Detta innebär att vi i dag med den nya sjuksköterskerollen har en förbättrad kontinuitet för patienten, snabbare till kliniska bedömningar och till åtgärder som provtagning, ordinationer, röntgenremisser och konsultationer. Våra avancerade specialistsjuksköterskor har ännu bara hunnit arbeta en kort tid efter examen (januari 2014), men de har i verksamheten mottagits väl av alla yrkesprofessioner och deras kompetens värdesätts stort av både sjuksköterskor, läkare och patienter. Dock har behovet av information till andra kliniker varit omättligt och behöver diskuteras.

Varför behövs då en ny sjuksköterskeroll inom kirurgisk vård i Sverige? Vården på kirurgiska vårdavdelningar utvecklas mot allt kortare vård­tider och ständiga krav på produktion och effektivitet. De patienter som vårdas på vårdavdelningarna i dag är dessutom de som är svårast sjuka och de sköra äldre, vilket också är en växande grupp inom svensk hälso- och sjukvård. En annan organisatorisk förändring inom verksamheten är en förskjutning av vårdnivåer där de patienter som tidigare vårdats på intensivvårdavdelningar i dag vårdas på vanliga vårdavdelningar.

En kompetenshöjning på vårdavdelningarna har inte följt med i samma takt, utan många kirurg­avdelningar bemannas huvudsakligen av grundutbildade sjuksköterskor. Dessutom har kirurgiska vårdavdelningar ofta haft en snabb genomströmning av sjuksköterskor, vilket leder till kontinuerligt kompetenstapp och en ond cirkel har etablerats där grundutbildade sjuksköterskors enda förebild är den mer erfarna sjuksköterskan.

En satsning på möjligheten att göra karriär som sjuksköterska inom kirurgisk vård – först som specialistsjuksköterska och sedan till avancerad specialistsjuksköterska – anser vi vara nödvändigt för att också kunna ha en hög omvårdnadskompetens nära patienten. Det är svårt att försvara att svårt sjuka patienter som genomgått avancerad kirurgi ska vårdas av enbart grundutbildade sjuksköterskor med kort erfarenhet.

Det är också svårt att försvara att vården utsätter grundutbildade sjuksköterskor för att få ta ett för stort ansvar efter sin grundexamen. En kirurgklink bedriver avancerad operativ verksamhet och detta kräver självfallet också specialistkompetens i omvårdnad varje timme året om.

I andra länder är ”nurse practitioner” en etablerad sjuksköterskeroll  och Sverige ligger långt efter i implementeringen. I nuläget kan vi endast stödja oss mot internationellt litteratur där studier visar att införandet av nurse practitioner i teamet ger en kostnadseffektiv och patientsäker vård med en förbättrad vårdkvalitet. Litteraturen visar givetvis på både svårigheter och hinder vid införandet av en ny yrkesroll, men i den långa processen rapporteras fördelarna överväga där team-medlemmar inte kan tänka sig en organisation utan den nya rollen.

Nurse practitioner visar sig fokusera på åtgärder som tidigare inte utförts optimalt i vården av patienten. Flera internationella studier visar också att sjuksköterskor anser att omvårdnaden och dess betydelse synliggjordes när nurse practitioner infördes. I nuläget saknar vi resultat för Sverige. En utvärdering efter implementeringen i Sverige är därför givetvis viktig att genomföra.

En långsiktig satsning på att införa en ny sjuksköterskeroll i den svenska kirurgiska vården anser vi är rätt väg att gå. På kirurgklinken vid Akademiska sjukhuset är ledningen enig om att det finns ett stort behov av att utbilda fler avancerade specialistsjuksköterskor.

För att lyckas fullt ut i denna satsning på att införa en ny yrkesroll i hälso- och sjukvården – med allt vad det innebär att vara pionjär – behöver fler kliniker efterfråga den högre kompetensen och ge utbildningsmöjligheten för sina specialistsjuksköterskor.

Nästa utbildningsstart är planerad till januari 2015. Både lärosätet som ger utbildningen i dag och de kliniker som gått i fronten för införandet behöver nu se att fler kliniker följer efter, likväl som se ett stöd från nationella företrädare för svensk hälso- och sjukvård. Vi tror också att fler specialiteter än kirurgi har behov av ett nytänkande, då samma grundproblem finns överallt inom sjukvården.

Dela artikeln:


Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev