Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Debatt

”De ökande restanmälningarna bekymrar Läkemedelsverket”

Många gånger gör läkemedelsföretagen anmälan om restsituationer alldeles för sent, skriver Johan Andersson och Torbjörn Söderström, Läkemedelsverket, om bristen på epilepsiläkemedel.

Publicerad: 29 september 2022, 03:30

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Johan Andersson, enhetschef, och Torbjörn Söderström, chefläkare, Läkemedelsverket.

Foto: Jeanette Hägglund


Ämnen i artikeln:

LäkemedelsverketLäkemedelLäkemedelsföretagEpilepsiToppnyheter Neurologi

Epilepsiförbundet är en av flera patientorganisationer som uttrycker oro över att flera viktiga läkemedel är restanmälda. Även Läkemedelsverket bekymras över det ökande antalet restanmälningar, såväl inom gruppen epilepsiläkemedel som inom andra grupper av läkemedel. Konsekvensen av restanmälda läkemedel kan bli mycket stor för patienter och vårdgivare och därför arbetar Läkemedelsverket på flera sätt för att hitta de bästa lösningarna för hälso- och sjukvården och för patienten. 

Kedjan av aktörer, från tillverkning till patient, är komplicerad och därmed sårbar. De vanligaste orsakerna till att ett läkemedel restanmäls är brister i produktionsplanering och kapacitet, eller oväntat stor efterfrågan på en produkt. Därutöver kommer signaler om att den ökade osäkerheten i omvärlden med bland annat ökade frakt- och energipriser samt inflation också påverkar läkemedelsförsörjningen. Vi ser samma trend med ett ökat antal restsituationer i Norden och i övriga Europa.

Läs mer: Brist på epilepsiläkemedel väcker oro 

Läkemedelsverket varken tillverkar, köper in eller lagerhåller läkemedel utan ansvarar för att ta emot information om restanmälda läkemedel, sammanställa uppgifterna och publicera dem. Sammanställningen över restanmälda läkemedel uppdateras varje dygn och publiceras på Läkemedelverkets webbplats. Innehållet publiceras också som öppna data och är fritt att vidareanvända i andra system. 

Läkemedelsverket har även en viktig uppgift runt samverkan och information om kritiska eller potentiellt kritiska bristsituationer till följd av restnoteringar eller andra störningar i försörjningskedjan. Där har samverkansstrukturer med vård, apotek och andra aktörer funnits på plats under de senaste åren. 

Det är i dagsläget obligatoriskt enligt lag för läkemedelsföretag att anmäla restsituationer till Läkemedelsverket, men regelefterlevnaden är inte tillräckligt bra, och anmälan sker många gånger alldeles för sent. Ofta kan byte till annat läkemedel ske direkt på apotek, men när det gäller epilepsiläkemedel är dessa av försiktighetsskäl generellt inte utbytbara. Eftersom patienten då behöver kontakta sin läkare för att få ett nytt recept är tidsfaktorn en ännu viktigare parameter. Regeringen har publicerat en lagrådsremiss med förslag på införande av sanktionsavgifter i läkemedelslagen för företag som inte meddelar Läkemedelsverket om försäljningsuppehåll för läkemedel. Läkemedelsverket ser positivt på denna eventuella nya möjlighet.   

Läkemedelsverket arbetar aktivt för att förbättra hanteringen av brist på läkemedel. Myndigheten har en ständigt pågående dialog med vård, apotek, myndigheter och andra aktörer inom läkemedelsförsörjningen för att förbättra vårt eget arbete och stödja andra aktörer. Ett konkret resultat är att Läkemedelsverket är bättre rustat för att snabbt agera vid eventuella dispens- eller licensansökningar. Läkemedelsverket har flera uppdrag inom tillgänglighetsområdet, bland annat med utökad omvärldsbevakning, kartläggning av produktionskapacitet och fördjupad samverkan. Ytterligare ett av regeringsuppdragen som myndigheten har ska leda till betydligt bättre information om hur mycket läkemedel som finns i landet. 

I arbetet med förbättrad information är patienterna självfallet helt centrala och vi hämtar i våra regeringsuppdrag och via vårt patient- och konsumentråd kontinuerligt in synpunkter på såväl hantering som information. Vi vill bli ännu bättre och välkomnar en dialog direkt med patientorganisationer runt de utmaningar som restsituationer innebär och hur vi kan förbättra vår informationsgivning. 

Vi ser fram emot nya uppdrag och resurser från en kommande regering för att, tillsammans med andra aktörer, ytterligare kunna förbättra arbetet med restsituationer, exempelvis uppdrag runt att: 

Genomföra systemet för en nationell lägesbild över tillgång, lokalisering och förbrukning av humanläkemedel respektive relevanta medicintekniska produkter i Sverige.

Se över hur fördelning/omfördelning av läkemedel enklare kan göras vid en bristsituation. 

Bättre informera om de läkemedel som inte i dag omfattas av våra uppdrag runt rest- och bristsituationer, så som till exempel ex tempore och parallellhandlade läkemedel.

Tillsammans med andra aktörer se över hur prisbildningen, speciellt för vissa äldre läkemedel, påverkar tillgången på läkemedel i landet.

Ytterligare arbeta med information och hantering av restsituationer för medicinteknik.

Konsekvensen av restanmälda läkemedel kan bli mycket stor för individen och vårdgivaren och därför fortsätter vi arbetet med restsituationer – för vården och patientens bästa.

Johan Andersson, enhetschef, Läkemedelsverket

Torbjörn Söderström, chefläkare, Läkemedelsverket

Kommentarer:

Arbetar du i sjukvården och vill kommentera texten utifrån din yrkesroll?

Klicka här! 

Kommentarer publiceras efter granskning.

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Dela artikeln:

Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev