Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Debatt

”De vackra orden om fast läkare ekar tomma”

Behöver primärvården reformeras för att göra det bättre för patienterna eller vårdgivarna? Det frågar sig Marina Tuutma och Ylva Sandström, Distriktsläkarföreningen.

Publicerad: 6 april 2022, 11:00

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Marina Tuutma, ordförande, och Ylva Sandström, styrelseledamot, båda Svenska Distriktläkarföreningen.

Foto: Anders Wiklund/TT


Ämnen i artikeln:

Marina TuutmaDistriktsläkarföreningenPrimärvårdsreformenPrimärvård

I det liggande förslaget till primärvårdsreform, som tas upp i riksdagen i dag, cementerar regeringen listning på hus istället för läkare. Och i den borgerliga oppositionens motförslag vurmas det mer för digitala vårdgivares möjligheter att verka, än för patienternas möjlighet att få vård av hög kvalitet. De vackra orden om fast läkare ekar tomma.

Svensk primärvård har sedan många år brottats med problem med tillgänglighet. Det har varit svårt för invånarna att få en tid till läkare. Något så basalt som en egen läkare har varit få förunnat, då i princip alla vårdcentraler i mer eller mindre utsträckning kämpar med läkarbrist. De senaste åren har flera utredningar också pekat på problematiken med underdimensionerad primärvård och regeringen har inlett ett reformarbete. Det är positivt.

LÄS MER: Sörmland snart halvvägs mot listningsmålet 

Att kontinuitet med en fast läkare räddar liv vet vi – det finns många studier som visar detta. Senast i höstas publicerades en norsk studie som visar att såväl kostnader för medicinsk service och undersökningar som inläggningar på sjukhus och dödlighet minskade hos patienter som hade fast läkare. Effekten ökade ju längre relationen varat, i ända upp till 15 år. Att som i Sverige ha ett sjukvårdssystem där människor ständigt träffar nya läkare skapar alltså högre kostnader, fler sjukhusinläggningar och högre dödlighet, än ett system där invånarna har en fast läkare. Och detta i ett land med lägsta antal vårdplatser per invånare i Europa.

Den primärvårdsproposition som nu ligger på bordet handlar om listning. Listning är ett begrepp som används i hela Sverige och som anger vilken vårdcentral som invånaren har valt som sin fasta kontakt för primärvård. Systemet behövs för att fördela pengar utifrån uppdraget och hur många patienter varje vårdcentral har och finns redan i alla regioner. Förslaget innebär i princip att man lagstadgar kring det som redan finns – men tillför inget nytt. Detta är mycket olyckligt. Svenska befolkningen hade verkligen behövt en reform som inte endast garanterar vårdgivarna patienter, utan också patienterna tillgång till en fast läkare, som i alla länder med väl utbyggd och fungerande primärvård. Här hade det behövts ett skarpare förslag.

Även oppositionen svävar på målet om fast läkare. För trots vackra ord om att man vill arbeta för fast läkare och kontinuitet i vården, vill socialutskottets borgerliga majoritet inte riktigt att invånarna har en fast läkare, åtminstone inte om det innebär att relationen är just fast – istället vill man slå vakt om invånarnas rätt att välja ny vårdgivare i varje ny kontakt med vården. Här finns en målkonflikt som partierna inte låtsas om: man kan inte både ha en fast läkare med kontinuitet och samtidigt vid varje vårdtillfälle välja en ny vårdgivare. Här behöver man alltså göra en avvägning mellan valfrihet och önskan om kontinuitet, och förstå att avvägningen påverkar kvaliteten i den vård som patienten får. Var man landar i kompromissandet mellan total valfrihet och vårdkvalitet kan förstås vara olika, men att inte låtsas om problematiken är ohederligt. 

I torsdags beslutade socialutskottet att bifalla Centerpartiets tillägg i primärvårdspropositionen och som tillägg till regeringens proposition slå fast ”att listning inte ska påverka den enskildes möjlighet att välja utförare”. Motiveringen är att fast läkare annars skulle begränsa människors möjlighet att besöka privat fysioterapeut, och tidigare har man också hävdat att patienter inte skulle få besöka en annan vårdcentral när man till exempel vistas i sin sommarstuga. Detta är svepskäl och saknar dessutom grund. I bakgrunden spökar relationen till de fristående digitala vårdgivarna. Att värna dessa är så viktigt att man inte ser eller vill inte se de nackdelar dessa för med sig –i form av såväl kostnader som lägre vårdkvalitet.

Istället för att en mer fragmenterad vård skapas behöver svensk sjukvård bli mer sammanhållen. Vi behöver samla våra vårdkontakter, inte splittra upp dem på fler. Digital vård ska vara en av flera kontaktvägar, men lika lite som brev eller telefon är en egen vårdform, bör digital vård vara det. 

När socialutskottet nu förordar ett nytt ersättningssystem för digital vård är det oklart vad de menar. Moderaterna har tidigare velat ha ett ersättningssystem baserat på ersättning per besök. I sådant fall öppnar man dammluckorna för en kostnadsexplosion. Det är ju just ett sådant system vi har i dag via utomlänsersättningen. Vi vet också att ersättning per besök genererar många, enkla besök, och det är bland annat därför Region Stockholm gått ifrån detta system i primärvården. Det är förvånande att socialutskottet majoritet är så obekymrad över resurs- och pengaslöseri inom skattefinansierad sektor. 

Vems väl och ve är viktigast – de digitala vårdgivarnas eller patienternas?

Marina Tuutma, ordförande Svenska Distriktsläkarföreningen

Ylva Sandström, styrelseledamot Svenska Distriktsläkarföreningen

Läs en replik från Anders W Jonsson

Kommentarer:

Arbetar du i sjukvården och vill kommentera texten utifrån din yrkesroll?

Klicka här! 

Kommentarer publiceras efter granskning.

 

 

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Dela artikeln:

Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev