Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Tisdag20.10.2020

Kontakt

Annonsera

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Debatt

”Debatt om screening vidgar vyerna”

Publicerad: 26 November 2018, 06:00

Ola Bratt, professor i urologi vid Sahlgrenska universitets­sjukhuset, ordförande i Social­styrelsens sakkunniggrupp för prostata­cancer­screening.

Under de 25 år som jag har följt debatten om screening har den inte blivit alltmer polariserad, utan alltmer nyanserad och djupgående. Det skriver Ola Bratt, i en replik till Christine Kumlien.


Ämnen i artikeln:

ProstatacancerBröstcancer

Att screena eller inte screena, det är frågan. Vad som är svaret råder delade meningar om. Professor Christine Kumlien berör viktiga frågor i ”Debatt om screening skymmer sikten för de verkliga problemen”. Jag är enig med Kumlien om det mesta, men vill fördjupa diskussionen på ett par punkter.

Pågår en polariserad debatt om screeningens fördelar och nackdelar som skymmer sikten för de verkliga problemen? Under de 25 år som jag har följt debatten om screening har den inte blivit alltmer polariserad, utan alltmer nyanserad och djupgående.

Frågan om hur fördelar och nackdelar med screening ska vägas mot varandra är svår, eftersom det är olika typer av tyngder i de båda vågskålarna. Screening för cancer och bukaortaaneurysm leder till att många drabbas av negativa bieffekter och minskad livskvalitet, medan förhållandevis få lever längre eller bättre.

Hur ska man väga lite skada för många mot mycket nytta för få? Det finns ingen vetenskaplig eller matematisk metod för att avgöra vad som väger tyngst. Den enda metoden är just debatt, såväl mellan experter som i befolkningen. Denna debatt har bland annat lett till insikten att informationens utformning är central för ett etiskt godtagbart screening­program (1).

Hur ska man väga lite skada för många mot mycket nytta för få?

Är de största problemen för lågt deltagande i vissa befolkningsgrupper och för dåligt stöd för dem som utreds och diagnostiseras efter screening? Visst är det viktigt att förbättra stödet för personer som utreds och diagnostiseras efter screening, men enligt min uppfattning är det ett större problem att informationen om de möjliga följderna är bristfällig i samband med erbjudandet om screening. Likväl som det är ett problem att deltagandet är lågt i vissa befolkningsgrupper, är det ett problem att många screenas utan att ha förstått att deras deltagande troligare kommer att leda till försämrad än till förbättrad livskvalitet. Bättre information kan alltså inte bara leda till ökat deltagande i vissa befolkningsgrupper, utan också till minskat deltagande i andra.

Informationen om våra nationella screeningprogram behöver utvecklas, så att den når så många individer som möjligt på ett för just dem lämpligt sätt.

Den bör finnas i olika former och på flera språk, inklusive teckenspråk. Den bör finnas i såväl skriftlig som muntlig form (korta filmer på internet). Den bör finnas i förenklad form för personer med begränsad förmåga till abstrakt tänkande och i avancerad form för dem som vill ha ”alla fakta”. Den bör finnas tillsammans med beslutsstöd på internet, likt de valbarometrar som visar vilket politiskt parti som bäst representerar våra åsikter.

Hela denna utveckling bör bedrivas metodiskt, med ett vetenskapligt förhållningssätt, så att evidensbaserad information kan ligga till grund för välinformerade, individuella beslut om att delta i, eller avstå från, screening.

Referens:
1. Screening för prostatacancer. Rekommendation och bedömningsunderlag. Socialstyrelsen 2018.

Relaterat material

”Den polariserade debatten skymmer sikten”

OLA BRATT

Ämnen i artikeln:

ProstatacancerBröstcancer

Dela artikeln:


Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev