Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Debatt

”Den administrativa bördan hindrar vårdens effektivitet”

Publicerad: 15 januari 2015, 10:35

Göran Stiernstedt, nationell samordnare och Daniel Zetterberg, huvudsekreterare, debatterar resursutnyttjande i vården.


Det är halvtid för den tvååriga utredningen om effektivare resursutnyttjande inom hälso- och sjukvården.  Efter ett första år av probleminventering har utredningen nu sammanfattat slutsatser och rekommendationer i en diskussions-PM, som kommer att distribueras brett. Sammanfattningsvis konstaterar utredningen att ett flertal problem hindrar den svenska vården från att fungera effektivt. Problemen hänger intimt samman med varandra och med den administrativa börda som vårdens professioner i många fall upplever som orimlig.

Brister i styrningen. För patienten avgörande frågor som kontinuitet, sammanhållen vård, samverkan och helhetssyn främjas sällan genom nuvarande styrning av vården. Trenden mot allt mer detaljerade ersättningssystem måste brytas. Klåfingriga administratörer och politiker behöver ta ett par steg tillbaka och inrikta styrningen mot att stödja mötet mellan patient och vårdpersonal. Landstingen bör intensifiera insatserna för att öka primärvårdens andel av vårdens resurser.

Verksamhetsstödet till hälso- och sjukvårdens personal i form av fungerande och användbar it är otillräckligt. Det handlar inte bara om brister i de olika informationssystemen utan också en avsaknad av praktiskt användbara nationella kunskaps- och handläggningsstöd. Bristerna medför stora risker för patientsäkerheten och skapar en dålig arbetsmiljö. Det behövs ett nationellt omtag där staten tar ansvar för infrastrukturen när det gäller informationssystemen och tillsammans med huvudmännen årligen investerar miljardbelopp. Arbetet med informatik i vården behöver en kraftig förstärkning och en nationell samordning för att på allvar ta itu med över- och dubbeldokumentation.

Organisation och arbetssätt i vården är inte utformade på ett sätt som utgår från patientens väg genom vården. Alltför ofta finns stuprör, organisatoriska mellanrum och illa fungerande övergångar mellan huvudmän, vårdgivare och enskilda medarbetare. Sättet att styra, organisera och arbeta inom vården präglas alltför ofta av synsättet ”någon annans patient” snarare än ”min patient”. Detta trots att vi vet att kontinuitet efterfrågas av både patienter och professioner, skapar trygghet och ökar värdet i patientmötet.

Landstingen måste bedriva ett genomgripande sammanhållet arbete med produktionsstyrning. Detta kan låta som ett ”industriellt” tänkande som väcker skepsis i vården men är en förutsättning för att vården ska kunna bli mer patientcentrerad. Det behövs i en verksamhet där organisatoriska beroenden, flaskhalsar och annat som påverkar patientens väg genom vården måste synliggöras.

En gemensam nämnare hos många av de goda exempel vi sett på verksamheter som förmått förändra organisation och arbetssätt för att underlätta patientens väg genom vården är att man på detta sätt skaffat sig ”koll” på vad som ska göras, hur och av vem.

Även när det finns en fungerande planering av verksamheten inklusive bemanningsbehov tycks det vara svårt att knyta ihop säcken i form av en effektiv schemaläggning som utgår från behov och belastning dygnets och veckans alla timmar. En arbetstidsförläggning som dessutom bör göras samlat för alla involverade yrkeskategorier. Detta kräver att bland annat de olika professionernas system för arbetstider utmanas.

Utredningen upplever stor samstämmighet i ovanstående översiktliga probleminventering, som i huvudsak omfattar sedan länge väl kända faktorer. Stor rådvillhet tycks dock råda kring hur nödvändiga förändringar ska kunna genomföras. Utredningen avser att under 2015 fokusera på det senare. Bland annat avser vi att under vintern genomföra hearingar på ett antal platser i landet dit företrädare för patienter, professioner, vårdgivare och huvudmän och myndigheter kommer att bjudas in.

Dessutom önskar vi i samverkan med berörda aktörer starta projekt på verksamhetsnivå innefattande administrationsproblematiken, arbetsfördelning, patientkontinuitet med mera.

Daniel Zetterberg, huvudsekreterare för utredningen ”En nationell samordnare för effektivare resursutnyttjande inom hälso- och sjukvården”.

Göran Stiernstedt, nationell samordnare.

Dela artikeln:


Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev