Dagens Medicin Debatt: ”Den behovsstyrda vården är hotad”

När vare sig regering, regioner eller sjukhusstyrelser inser allvaret i hotet mot den offentliga sjukvården måste vårdpersonal vända sig till allmänheten. Det är vad som just nu sker i Ystad.

Vi i Nätverket Försvara akutverksamheten i Ystad vill se en lösning på bemanningsproblemen på akutmottagningen och hoppas att allmänheten ska göra sjukvårdspersonalen sällskap på en manifestation den 18 mars.

Läs mer: Läkare uppmanar till demonstration mot läget på akuten i Ystad

Den sjukvård som blev världsbäst genom stödet från folkrörelser är nu hotad i grunden. En bred folklig rörelse behövs för att försvara den solidariska modell som bygger på att den med mest resurser ska bidra mest medan den med störst medicinska behov ska få vård först.

Samtidigt som vi inom Nätverket Försvara akutverksamheten i Ystad formulerade texten till våra flygblad klubbade sjukhusstyrelsen i Ystad en budget som innebär en nedskärning på 155 miljoner kronor. På Lasarettet i Ystad hotas medicinavdelningen av stängning och bristen på sjuksköterskor på akuten är akut efter att 30 sjuksköterskor har sagt upp sig. Sjukhusstyrelsen ser ingen lösning utan vänder sig till regionledningen.

Regionstyret i Skåne vill inte höja skatten, utan genomför i praktiken nedskärningar, bland annat genom att inte täcka upp för den höga inflationen. Regionala skattehöjningar är också en otillräcklig lösning, för hushållen tål inte hur mycket platta skattehöjningar som helst. I Skåne är det dock en absolut nödvändighet att höja skatten.

Från regeringens sida tillförs regionerna 6 miljarder kronor i årets budget, medan Sveriges Kommuner och Regioner, SKR, menar att det behövs 20 miljarder kronor bara för att upprätthålla nuvarande standard inom sjukvården. Ett upprätthållande av nuvarande svårt pressade situation kan inte vända den negativa spiral med personalflykt som vi ser i Ystad.

Det finns nog få andra samhällssektorer där personalen har lagt ned så stor del av sin fritid på att försöka rädda den verksamhet som sliter ut deras hälsa. Vårdpersonal – inte alla, men många – älskar i grunden sitt arbete. När resurser och kompetens finns är det fantastiskt att få finnas där för människor i livets utsatta ögonblick. Men trots larmsignaler till chefer och regionpolitiker, och trots att väljare konsekvent rankar sjukvården som en av de viktigaste frågorna i riksdagsvalen, saknas en insikt bland sjukvårdens makthavare på alla nivåer om det existentiella hot som finns mot den behovsstyrda sjukvården.

Svensk sjukvård med sitt utjämnande och universalistiska uppdrag utvecklades som en del i ett samhällsbygge som drevs framåt av folkrörelser. Vanliga människor engagerade sig politiskt bland annat för att utveckla sjukvård – eftersom det är en så central del av en trygg tillvaro.

Det vi ser runt hörnet, om nuvarande vårdpolitik fortsätter i 3, 10 eller 20 år till, är i stället ett tudelat vårdsystem. Den offentliga sjukvården kommer att anpassa sig till en permanent vårdplatsbrist med minskat upptag och snävare intagningskriterier som följd.

Samtidigt utgör den privata sjukvård som har byggts upp av skattepengar en infrastruktur för en icke-solidarisk sjukvårdsmodell där de som kan betala själva eller har en privat sjukförsäkring kan gå före i kön.

Under valrörelser kan man lätt få ett intryck av att alla är överens om att problemen inom sjukvården – och att det råder sjuksköterskebrist över hela landet – är ett naturtillstånd som ingen kan beskyllas för. Konfliktlinjen döljs effektivt, speciellt nu när till och med högern tycks ovillig att diskutera marknadsexperimenten i välfärden offentligt. Men konfliktlinjen existerar.

För en rik minoritet är det helt i sin ordning att den offentliga sjukvården urholkas, så länge skattetrycket för de förmögna gör Sverige till ett miljardärsparadis. De stora förmögenheterna måste omfördelas till offentlig sjukvård.

Även personer med de högsta inkomsterna behöver bidra mer – för dem kan alternativet att lita på privata försäkringar bli så lockande att intresset för att betala för skattefinansierad vård minskar.

Inför det dystopiska scenario där vårdpersonal kan tvingas prioritera sina insatser utifrån patienternas krediter snarare än medicinska behov har vi en skyldighet att reagera. När vårdens makthavare inte lyssnar vänder vi oss till allmänheten med en uppmaning att tillsammans med vårdpersonal ta strid för en behovsstyrd offentlig sjukvård av hög kvalitet, där såväl personal som patienter kan känna sig trygga.

Sten Axelsson Fisk, ST-läkare, Lasarettet i Ystad, initiativtagare till nätverket Försvara akutverksamheten i Ystad, representant för Vänsterpartiet i Skånes regionfullmäktige