Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Debatt

Den medicinsk-etiska forskningen måste få större resurser

Publicerad: 24 augusti 2010, 12:49

Svensk sjukvård står inför stora etiska utmaningar som kräver resurser, skriver professorerna Jan Wahlström och Nils-Eric Sahlin.


Medicinsk-etiska frågor skapar debatt. Exempel på nyligen aktuella frågor är vård i livets slutskede, avbrytande av livsuppehållande behandling samt prioriteringsfrågor. Skillnader i åsikter visar på behovet av fördjupade samtal, men också på behovet av medicin-etisk forskning och utbildning.

På samma gång står svensk sjukvård inför andra etiska utmaningar. Nya effektivare metoder för diagnostik och behandling utvecklas till gagn för patienterna. Det kan gälla användning av kunskaperna inom genteknik inklusive biobanker, genterapi och syntetisk biologi, tillämpning av nya kunskaper om stamceller, utvecklingen av nanoteknik för hälso- och sjukvården eller de nya avbildningsteknikerna av hjärnan med möjlighet att direkt studera funktionen.

Samtidigt med den tekniska utvecklingen måste de etiska konsekvenserna av metoderna utvärderas så att centrala etiska värden inte åsidosätts. Eftersom de nya metoderna oftast är dyrare än tidigare använda metoder måste de även prioriteras i enlighet med av riksdagen fastställda etiska principer.

Vid ett seminarium som Vetenskapsrådet anordnade den 2 juni under rubriken Behovet av forskning och undervisning i medicinsk etik i framtiden uppmärksammades dessa frågor. Deltagarna enades om att något måste göras och att ansvaret är sjukvårdshuvudmännens och forskningsfinansiärernas.

Syftet med forskningen i ämnet är att från olika vetenskapliga utgångspunkter (teoretiska, empiriska och historiska) studera medicinska beslut som behövs både i vården och i forskningen och som berör enskilda individer samtidigt som de har betydelse för den framtida samhällsutvecklingen.

Ämnet är svagt representerat vid de medicinska fakulteterna och ämnesrepresentation saknas i Göteborg och Umeå. Att ämnet trots detta har kunnat fungera beror på att det intresserat filosofer och teologer. I längden är det ohållbart att kompetensen saknas vid de medicinska fakulteterna.

Finansieringen av forskning i medicinsk etik utgör ett särskilt problem därför att projekten inte har någon hemvist. Filosofi och etik räknas till humanio-ra och bidrar med de grundläggande teorierna och metoderna. Tillämpningarna däremot är medicinska, naturvetenskapliga eller tekniska, vilket gör det svårt att få finansiering för rent medicin-etiska projekt.

Internationellt har utvecklingen av nya tekniker åtföljts av att de nya teknikernas etiska och sociala konsekvenser även beaktats. Ett av skälen har varit risken att människor annars förlorar förtroendet för spetsforskningen och att forskningen riskerar att stigmatiseras. Introduktionen av genmodifierad mat är ett exempel på ett misslyckande.

Ett exempel på hur frågan behandlas i Sverige är Vinnovas i år publicerade rapport: Nationell strategi för nanoteknik. Ökad innovationskraft för hållbar samhällsnytta. I rapporten redovisas flera värdekonflikter och etiska problem, men rapportskrivarna föreslår trots detta inte något stöd åt forskning inom området. Konsekvenserna kan bli att forskningsresultaten inte kommer samhället till nytta.

Andra etiska frågor med direkt anknytning till vården som behöver utvecklas är de svåra etiska dilemman som personalen ofta ställs inför. De är av  akut  karaktär och måste hanteras  här och nu . De frågor och problem som det gäller är inte enkla och kräver både teori- och metodutveckling.

Problem kring fördelning av sjukvårdens resurser är välkänt. Dessa beslut ska vara baserade på vetenskap och beprövad erfarenhet, men utan klara och väl genomtänkta värderingar, blir det inga förnuftiga prioriteringsbeslut. Redskapen för en systematisk analys av uppkomna värdekonflikter finns inom den medicinska etiken. Personalen inom sjukvården på alla nivåer, inklusive den politiska, behöver ha tillgång till och kunskaper i medicinsk etik för att kunna göra de nödvändiga etiska analyser som bör ingå i beslutsunderlaget.

När den moderna genetiken, nanotekniken och stamcellsforskningen ska introduceras i hälso- och sjukvården är etikforskning och utbildning i medicinsk etik en förutsättning. För att kunna tillgodose detta behov krävs en kraftig infrastrukturell satsning där forskning och utbildning hänger samman för att säkra tillväxten av nödvändig expertis.

Den framtida svenska medicinsk-etiska forskningen ska ha en bred internationell anknytning. Samarbete med olika närliggande ämnen måste betonas liksom samverkan med bland andra jurister, ekonomer och andra företrädare för discipliner där värderingsfrågor blir aktuella.

Ska Sverige kunna behålla den position vi för närvarande har beträffande medicinsk och teknisk forskning krävs en motsvarande satsning på medicinsk etisk forskning och utbildning, något som i stort sett helt saknas i dag.

Jan Wahlström,
professor emeritus i klinisk genetik, Sahlgrenska akademien.

Nils-Eric Sahlin,
professor i medicinsk etik vid Lunds universitet.

Dela artikeln:


Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev