”Den medicinska etiken är hotad”

Medicinsk etik är ett ämne på stark tillväxt i Sverige och internationellt. Ändå hotas ämnet nu av att Lunds universitet tvekar att utlysa den lediga professuren i medicinsk etik, den första av sin sort i Sverige. Vi uppmanar universitetet att snabbt tänka om.

En viktig förklaring bakom den medicinska etikens växtkraft är behovet av att studera och analysera de svåra värdekonflikter som uppstår i anslutning till de kontinuerliga framsteg som görs inom livsvetenskaperna. Pandemin har understrukit detta behov. 

Läs också: Uppdraget: Fånga upp KI-skandaler i tid 

Vi uppfattar också ökade förväntningar från hälso- och sjukvårdens aktörer (myndigheter, regionledningar, sjukhusledningar och så vidare) på att beslutsunderlag kompletteras med etiska analyser, något som kräver en gedigen medicinsk-etisk kunskapsbas. 

Lunds universitet visade prov på stor framsynthet genom att tillsätta den första professuren i medicinsk etik i Sverige 1991. Sedan dess har ämnet expanderat och stärkts på enheten för medicinsk etik vid universitetet. Forskningen publiceras i välrenommerade internationella tidskrifter på området. 

Enhetens arbete har också stor betydelse för praktiska frågor inom hälso- och sjukvården genom engagemang från representanter för enheten i olika sammanhang både internationellt (exempelvis i European Group on Ethics in Science and New Technologies), nationellt (exempelvis i Statens medicinsk-etiska råd) och regionalt (exempelvis i Region Skånes etiska råd).

Lunds universitet har på så vis gått i bräschen för en utveckling där flera svenska universitet i dag har avdelningar för medicinsk etik, till exempel Karolinska institutet och Uppsala universitet.

Det är därför anmärkningsvärt att professuren i Lund inte har utlysts i samband med att professor Nils-Eric Sahlin går i pension. På samma vis som en professur stärker ämnet så kommer frånvaron av en professur att försvaga det. Professuren i medicinsk etik har dessutom stor symbolisk betydelse i Sverige då det var landets första. Lunds universitets beslut att försvaga ämnet blir därmed en kraftfull negativ markering. 

Det råder ingen brist på potentiella kvalificerade sökande i ämnet, något som framgått vid flera professorstillsättningar under senare år. Utan en professur riskerar Lunds universitet att gå miste om högkvalificerade seniora forskningsledare som kunde stärka ämnet ytterligare – och att förlora sin tätposition inom området.

Vi som undertecknat detta upprop hoppas på ett snart beslut från universitetets sida om att åter utlysa den lediga professuren. Etikämnets utveckling är av stor betydelse för hälso- och sjukvårdens utveckling.

Niklas Juth, professor i klinisk medicinsk etik, Uppsala universitet, affilierad Karolinska institutet

Gustaf Arrhenius, professor, Institutet för framtidsstudier samt Stockholms universitet

Krister Bykvist, professor, Institutet för framtidsstudier samt Stockholms universitet 

Göran Collste, professor emeritus i tillämpad etik, Linköpings universitet 

Ingemar Engström, affilierad professor i barn- och ungdomspsykiatri, Örebro universitet, vinnare av Statens medicinsk-etiska råds etikpris 2019 

Stefan Eriksson, docent i forskningsetik, föreståndare för Centrum för forsknings- och bioetik, CRB, Uppsala universitet

Gert Helgesson, professor i medicinsk etik, Karolinska institutet

Anna T Höglund, professor i vårdetik, Uppsala universitet

Niels Lynöe, senior professor i medicinsk etik, Karolinska institutet

Christian Munthe, professor i praktisk filosofi, Göteborgs universitet

Mikael Sandlund, senior professor, Umeå universitet, ordförande för Delegationen för medicinsk etik på Svenska läkaresällskapet

Lars Sandman, professor, Nationellt centrum för prioriteringar, Linköpings universitet

Torbjörn Tännsjö, professor emeritus i praktisk filosofi, Stockholms universitet, vinnare av Statens medicinsk-etiska råds etikpris 2020