Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Debatt

”Den vård vi ska arbeta i måste ta klimatansvar”

Publicerad: 14 januari 2019, 06:00

Karl Kilbo Edlund, ordförande, Sahlgrenska akademins studentkår, Nur Hima, vice ordförande, Sahlgrenska akademins studentkår , Edvin Helleryd, vice ordförande, Sahlgrenska akademins studentkår , Emil Nygren, ordförande, Umeå medicinska studentkår och Evelina Krantz, förste vice ordförande, Umeå medicinska studentkår.

Foto: Christoffer Backlund

Sjukvårdssektorn står för en stor resursåtgång och stora hållbarhetsutmaningar, skriver företrädare för två studentkårer.


Framtidens vård står inför utmaningen att ta hand om alla dem vars hälsa drabbas av extremväder, miljöproblem och smittspridning i klimatförändringarnas spår. Som framtidens vårdgivare kommer vi att få uppgiften på våra axlar. Samtidigt står sjukvårdssektorn själv för en stor resursåtgång och stora hållbarhetsutmaningar. Därför ställer vi, Sahlgrenska akademins studentkår och Umeå medicinska studentkår, oss bakom Studentmanifestet för ekologiskt uppvaknande.

Den 12 mars i år skrev flertalet mycket erfarna professorer vid Swedish institute for global health transformation (SIGHT) och Umeå universitet på DN debatt att "utan klimatåtgärder hotas 50 år av medicinska framsteg av de ökande hälsoproblemen, flyktingströmmar och fattigdom som klimatförändringarna bidrar till." Det är ingen framtid någon borde behöva drabbas av. Det ingen verklighet vi vill jobba i.

Extremväder äventyrar hälso- och sjukvårdssystemens funktion när de behövs som allra mest

Men verkligheten är att hälso- och sjukvården som vi kommer att arbeta i är den som ska ta hand om klimatförändringarnas offer. Flera studier har visat på samband mellan dygnsmedeltemperatur och antalet dödsfall. Med den globala uppvärmningen kan vi förvänta oss fler och intensivare värmeböljor, med fler dödsfall. Att värmeböljorna redan i dag är ett hot som vården och patienterna står inför fick vi inte minst uppleva under den gångna sommaren. Folkhälsomyndigheten gav i fjol ut en vägledande skrift till vårdgivare med råd om beredskap vid värmeböljor. Äldre, kroniskt sjuka, personer med funktionshinder, små barn och gravida samt personer som tar vissa läkemedel – till exempel vätskedrivande, antidepressiva och antipsykotika, som alla är mycket vanliga i Sverige – är extra utsatta.

Vårdens devis ska vara att "alltid trösta, ofta lindra och om möjligt bota". Med svårare kroniska sjukdomar, fler smittsamma sjukdomar och mer utbredd läkemedelsresistens sprids sjukdomar enklare, drabbar fler utsatta och vården får svårare att ta hand om dem som behöver hjälp. I sin artikel beskriver företrädarna från SIGHT och Umeå universitet hur temperaturökningen bidrar till "ökad risk för till exempel stroke, hjärtinfarkt, och luftvägsbesvär." Extremväder äventyrar hälso- och sjukvårdssystemens funktion när de behövs som allra mest. I en värld där fler drabbas av sjukdom och där bot och lindring blir allt mer svåråtkomlig blir till och med trösten allt hopplösare.

Hälso- och sjukvården är inte bara den del av samhället som förväntas ta hand om dem som drabbas av klimatförändringarna, utan också en av samhällets mest resursintensiva sektorer. All hälso- och sjukvård behöver ett genomgående och kritiskt klimat- och hållbarhetstänk och tuffa regleringar på klimatutsläpp, resursåtgång och kemikalier. Framtidens vård måste skapa god vårdtagarsäkerhet inom ekologiska ramar.

Som framtidens vårdgivare är vi rädda för en värld med fler och svårare sjukdomar och med sämre möjligheter att trösta, lindra och bota. Vi efterlyser en större medvetenhet och bättre kunskap om de utmaningar vi som framtidens vårdgivare kommer att ställas inför, samtidigt som vi efterlyser en större medvetenhet om hälso- och sjukvårdens eget ansvar. Därför ställer sig vi oss bakom Studentmanifestet för ekologiskt uppvaknande.

KARL KILBO EDLUND, NUR HIMA, EDVIN HELLERYD, EMIL NYGREN OCH EVELINA KRANTZ

Dela artikeln:


Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev