Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Debatt

Det är inte något fel med riskkapital i primärvård

Publicerad: 9 december 2008, 10:05

REPLIK Om några ”vårdcentrals­koncern­er” ägs av risk­kapitalbolag är det inget att vara förbannad över, skriver Karl-Henrik Pettersson.


Riskkapitalbolag tar över vården var rubriken på ett debattinlägg i Dagens Medicin nr 48/08. Jonas Sjögreen, allmänläkare från Västerås, skrev att regeringens modell för vårdval riskerar att ”amerikanisera” den svenska vården. Framför allt ser han framför sig – och ogillar – att ”... sjukvården kan komma att domineras av ett fåtal stora riskkapitalbolag”. Man får förmoda att det han i första hand talar om är primärvården, det är ju där vårdvalsmodellen är aktuell.

Är det troligt att vi får se riskkapitalbolag som stora ägare i den svenska primärvården? Ja, det är inte uteslutet. Och det är inte något negativt som Jonas Sjögreen verkar tro. Tvärtom.

Låt oss börja med att precisera vad ett riskkapitalbolag är. Det är ett företag med gott om riskkapital, därav namnet, som investerar i branscher där man ser att en strukturförändring är nödvändig och där det finns pengar att tjäna på att delta i den förändringen. Men bara tillfälligt, under några år. Ett risk­kapitalbolag har som affärsidé att under en period, sällan längre än fem till åtta år, som ägare delta i omstruktureringen i en viss sektor för att därefter sälja och överlämna det långsiktiga ägandet till någon annan.

Vill man uttrycka sig förenklat och förklenande kan man säga att riskkapitalbolagen är duktiga på att ”lukta sig till” möjligheter att tjäna pengar i verksamheter som skulle kunna organiseras mycket bättre, i det här fallet den svenska primärvården.

Det finns gott om empiriska studier som visar att för samhället gör riskkapitalbolagen ofta stor nytta, de ökar effektiviteten och förädlingsvärdet och därmed basen för ökad välfärd.

Det finns ingen anledning att tro att inte det också skulle gälla i fallet med den svenska primärvården. Det är troligt att det finns skalekonomi också i primärvården (utbildning, IT, benchmarking, kapitalanskaffning, kringservice etcetera) och det är grunden för att Carema, Aleris, Praktikertjänst och andra stora aktörer kommer att vara framgångsrika inom ramen för ett vårdvalssystem. Och om några av dessa stora ”vårdcentralskoncerner” under några år skulle råka vara ägda av riskkapitalbolag, kanske till och med internationella riskkapitalbolag, är det ingenting att vare sig vara förvånad eller förbannad över. Det är tecken på att här finns det mycket att göra – läs stora effektivitetsvinster – och för oss medborgare betyder det att välfärden ökar. Vem kan vara emot det?
det är ingen tillfällighet att ”cottage industry”-varianten i primärvården, solopraktikern är den yttersta formen av allmänmedicinsk ”cottage industry”, tvingas ta steg tillbaka över hela världen (jämför till exempel hur systemet med GP, allmänläkare, i England utvecklas).

Vi kommer även i Sverige med dess ”vårdcentralsmodell” att få se ökad konsolidering till större företag, en del riskkapitalbolagägda, i takt med att vårdvalsmodellen introduceras i alltfler landsting. Och det är något att glädjas åt – som både patient och skatte­betalare.

Karl-Henrik Pettersson

Fotnot: Cottage industry avser tillverkning i hemmet, inte i fabrik.

Karl-Henrik Pettersson
är författare till boken ”Så skulle det kunna bli – visionen av ett effektivare, rättvisare och vitalare svenskt vårdsystem”.

Dela artikeln:

Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev