Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

fredag07.05.2021

Kontakt

Annonsera

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Debatt

”Det behövs en långsiktig vision”

Publicerad: 15 juli 2016, 04:30

Torsten Håkansta, generaldirektör, E-hälso­myndigheten.

Foto: Jennifer Glans

Om man utgår från att staten och huvudmännen inte har ansvaret för e-hälsan, då har man missat något, menar Torsten Håkansta, generaldirektör, E-hälso­myndigheten.


Alla – utom staten och huvudmännen – har ansvaret för e-hälsan, menar Björn Ekman, vid Lunds universitet, i Dagens Medicin nr 25/16. Men då missar han vad e-hälsa egentligen handlar om.

E-hälsa är att använda digitala verktyg och utbyta information digitalt för att uppnå och bibehålla hälsa. Med hälsa menas fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande.

Många olika aktörer är inblandade i att åstadkomma det informationsutbyte som måste till för att patienter, klienter och brukare ska kunna erbjudas god och jämlik hälsa, ökad självständighet och delaktighet.

Alla från den enskilde doktorn och socialsekreteraren, verksamhetsansvariga och ledningar hos såväl offentliga som privata och idéburna vård- och omsorgsgivare, myndigheter, universitet och högskolor, företag och branschorganisationer, patient- och brukarförbund, professionernas representanter, till landsting och kommuner samt regeringen, har ett ansvar att bidra i enlighet med sitt uppdrag.

Kommuner och landsting har huvudansvaret för socialtjänsten respektive hälso- och sjukvården. Statens ansvar rör främst lagstiftning, tillsyn, utjämningssystem samt bidragsgivning.

I dag pågår ett stort antal goda initiativ inom e-hälsoområdet. I landets kommuner och landsting sker en febril aktivitet för att digitalisera processer till förmån för användare och medarbetare. It är ett medel för att nå andra värden såsom hälsa, självständighet och effektivare verksamhet.

Vidare är förväntningarna mycket höga från individer och medarbetare på att tekniken ska användas för förbättringar av verksamheterna. Man ser hur andra delar av samhället förändras och vill gärna förenkla och planera sin konsumtion – även av vård- och omsorgstjänster – utifrån sina egna behov.

Ett problem är dock att det saknas koordinering inom verksamhetsutvecklingen av vården och omsorgen, vilket ibland leder till att samhällets resurser inte används på ett kostnadseffektivt sätt. Till exempel har det uppstått en djungel av tekniska system som inte kan prata med varandra, onödigt dubbelarbete görs på myndigheter och hos vårdgivare och lagar är inte kompatibla.

Men också att patienten, brukaren, klienten får vänta onödigt länge och att patientsäkerheten brister när informationen som rör individen inte finns tillgänglig i hela kedjan.

Givet behovet av samordning och den höga förändringstakten som digitaliseringen möjlig­gör, krävs en ny riktning för det gemensamma arbetet med e-hälsan i Sverige. Många aktörer efterfrågar en långsiktig tydlighet och en tydlig ansvarsfördelning aktörerna emellan.

Sverige har som välfärds­nation dessutom halkat efter i digitaliseringen av hälso- och sjukvården och omsorgen. Därför behövs en långsiktig vision för e-hälsan. I visionen pekas tre insatsområden ut där samordning och nya handlingsplaner krävs på nationell nivå: regelverk, termer och begrepp och standarder.

Den kraftsamling som e-hälsovisionen manifesterar har redan under våren lett till att diskussionen om utvecklingen av vården och omsorgen bedrivits med ny energi i en rad olika fora.

Sverige har vidare ett erfaren­hetsutbyte inom e-hälsa med andra länder – vi delar ju samma utmaningar för vården och omsorgen med allt mer åldrade befolkningar. Här tydliggör vision för e-hälsa Sveriges ambition och målbild.

Regeringen och SKL har tagit på sig ledartröjan.  Nu krävs ett gemensamt arbete från alla berörda för att förverkliga visionen.

TORSTEN HÅKANSTA

Dela artikeln:


Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev