Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Debatt

”Det behövs en svensk legitimation för perfusionister”

Att göra det som en perfusionist gör på ett patientsäkert sätt skulle vara helt omöjligt för en lekman, skriver debattörer från Svensk perfusionistförening.

Publicerad: 19 maj 2021, 03:55

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Henrik Arthursson, sekreterare i Svensk perfusionistförening. Linda Önsten, ordförande i Svensk perfusionistförening.


I en debattartikel i Aftonbladet 8 april i år skriver socialminister Lena Hallengren (S) och statsminister Stefan Löfven (S) att yrket undersköterska slutligen ska bli en skyddad yrkestitel som ska prövas och verifieras av Socialstyrelsen. Detta är ett utmärkt sätt att kvalitetssäkra ett yrke som många människor, gamla som unga, träffar på och får hjälp av under sitt liv. Därtill ger det också en stärkt yrkesroll som kan höja statusen för yrket, något som verkligen behövs.

Vi arbetar som perfusionister inom thoraxkirurgi. Det är inte så många som vet vad det är, men vi ska försöka förklara: Om du någon gång under ditt liv behöver sjukvård som involverar ditt hjärta eller kärlen kring hjärtat så kan du komma att behöva en perfusionists hjälp. Om dina problem med hjärtat kräver kirurgisk åtgärd, till exempel en bypassoperation eller byte av en eller flera av klaffarna i hjärtat, så behövs utöver thoraxkirurg, operationssjuksköterska, undersköterska, narkosläkare och narkossjuksköterska, någon som tar hand om ditt hjärta och lungornas arbete under ingreppet, för då kirurgin sker måste nämligen hjärtat stå still.

Där kommer perfusionisten in. Med hjälp av stora kanyler och slangar leder vi blodet från kroppen till en hjärt-lungmaskin, som ser till att agera hjärta (pumpa blodet) och lunga (syresätta blodet), för att sedan skicka tillbaka blodet in i kroppen igen. Det hela är inte så enkelt som det låter, eftersom kroppen är en väldigt komplex apparat där många delar samverkar för att allt ska fungera. 

Perfusionisten ska kunna köra hjärt-lung-maskin, men även kunna hantera de pumpar som kan hjälpa kroppen vid cirkulationskollaps, till exempel extra corporeal membran oxygenering, ecmo; en pump som fungerar ungefär som en hjärt-lung-maskin, men kan användas under längre tid. 

Det är ett ensamt jobb. Kollegorna är få och vi står ensamma med vår kunskap och erfarenhet. Det innebär mycket arbete både dagtid och jourtid oavsett pandemi. Våra beslut sker på eget ansvar och kan ha enorm påverkan på den enskilda patientens fysiologi. 

Yrkestiteln perfusionist är inte skyddad. Det finns i dag ingen svensk legitimation som kan påvisa kunskapen som behövs för yrket. Inom Svensk perfusionistförening, SPF, som är en del av fackförbundet SRAT, har vi länge drivit frågan om att få till stånd en svensk legitimation för perfusionister. Varför har vi gjort det? För att vi anser att det är av största vikt att yrkesverksamma inom vårt område, precis som sjuksköterskor, läkare och nu undersköterskor, ska kunna påvisa kvalité och trygghet för patienterna vi vårdar. Utomlands är det vanligt att man som perfusionist har en nationell legitimation eller licens och man vill då kunna garantera den kompetens som en perfusionist ska ha, eftersom utbildningar sker i många länder med olika upplägg. Svensk thoraxkirugisk förening, STF, och Svensk förening för thoraxanestesi och thoraxintensivvård, SFTAI, står bakom vår idé om att en legitimation för perfusionister behövs, för de vet vad vi gör och vilken roll vi har. 

För att arbeta som perfusionist behöver man en specifik utbildning. Det skulle vara helt omöjligt för en lekman att göra det som en perfusionist gör på ett patientsäkert sätt, om det ens skulle gå över huvud taget. Utbildningen för de nordiska länderna är förlagd till Århus universitet i Danmark och är två år lång. Den ger utöver en europeisk licens (icke att förväxla med en svensk legitimation), en master i cardio-vascular technology. De som går denna utbildning har i många fall lång erfarenhet av thoraxkirurgi och thoraxanestesi. Vissa är specialistutbildade sjuksköterskor, men andra är exempelvis ingenjörer eller biomedicinska analytiker. Utbildningen riktas mot att utbilda sig till ett helt nytt, oerhört komplext yrke. 

Perfusionister finns på de stora universitetssjukhusen och i Karlskrona, det vill säga där det finns thoraxkirurgiska kliniker. Vi är inte många, cirka 50 yrkesverksamma i Sverige. 

En tidigare regering har avvisat vår önskan och begäran, se proposition 2012/13:175, med hänvisning till att perfusionister i botten har en legitimation som sjuksköterskor. Det är ett resonemang som inte alls håller. Dels finns det inte en sjuksköterska som skulle kunna sätta sig framför en hjärt-lungmaskin och använda den på ett säkert sätt, dels är inte alla perfusionister sjuksköterskor. Man anser alltså att det inte är så viktigt att kvalitetssäkra perfusionistyrket för att man har eller kanske inte har en legitimation inom ett helt annat yrke, vilket känns som ett inkonsekvent argument.  

Senast efter en skriftlig fråga, 2019/20:1050, från Lina Nordqvist (L) till socialminister Lena Hallengren i mars 2020 fick vi åter ett avslag. Lena Hallengren hänvisar då till att Inspektionen för vård och omsorg, Ivo, ”inte uppmärksammat att det finns några brister vid yrkesutövningen av denna yrkesgrupp”. Föredrar man då att vänta tills det sker en allvarlig incident som sedan kan härledas till bristande kvalitetssäkring, innan behovet känns relevant? En rimlig metafor skulle vara att vi väntar på att huset ska börja brinna innan vi sätter upp brandvarnare.

Henrik Arthursson, sekreterare i Svensk perfusionistförening

Linda Önsten, ordförande i Svensk perfusionistförening

 

Kommentarer:

Arbetar du i sjukvården och vill kommentera texten utifrån din yrkesroll?

Klicka här! 

Kommentarer publiceras efter granskning.

 

2021-05-20

Håller med om att det behövs en svensk legitimation för perfusionister, de arbetar lika självständigt som narkossköterska och barnmorskor. Det skulle säkra kvaliteten i arbetet eftersom inte alla är sjuksköterskor i botten.

Anne Westerlind Docent och Universitetsöverläkare i Thoraxanestesi 

 

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Dela artikeln:

Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev