Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Debatt

”Det behövs ett omtag kring AI-baserad medicinteknik”

Detta kräver åtgärder på nationell nivå, och det bör göras snabbt, skriver professor Sarah Wamala Andersson och docent Johan Magnusson.

Publicerad: 14 juni 2021, 03:55

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Sarah Wamala Andersson, professor i hälso- och välfärdsteknik vid Mälardalens högskola. Johan Magnusson, docent och föreståndare för Swedish center for digital innovation, Göteborgs universitet.

Foto: Johannes Ollson (Sarah Wamala Andersson)


Ämnen i artikeln:

Göteborgs universitetDigital vård

Den digitala utvecklingen och covid-19 har lett till ökat behov av och ändrad attityd till att kontakta vården genom telefon eller video. I dag finns flera innovativa lösningar på marknaden och flera i utvecklingsfas för att skapa interaktiva dataprogram eller så kallad digital triagering. 

Vissa program är byggda så att de ger möjlighet för patienten att rapportera sina symtom direkt i en webbaserad plattform där ett program baserat på artificiell intelligens, AI, automatiskt bokar in ett besök eller ger råd om egenvård. Dessa program bygger på AI med en självlärande funktion. Det är patienten som bestämmer vad den ska göra sedan – egenvård eller söka sig vidare inom vården. Traditionellt ringer man till exempel 1177 eller kliniken, och sjuksköterskorna i telefonrådgivningen rekommenderar vilken insats som är mest lämplig för patienten.

Läs mer: Digital ortoped löser fyra av fem besök direkt

Det finns också olika digitala plattformar som möjliggör digitala möten mellan sjukvårdspersonal och patient. Det är upp till varje region att bestämma och upphandla olika lösningar. Sverige saknar i dag en nationell digital infrastruktur som kan hantera olika system och moduler. Detta hindrar innovation på ett hållbart och kostnadseffektivt sätt för att kunna möta samhällets och medborgarnas behov.

Många regioner och kommuner har svårt att se till att kraven från EU-förordningen Medical device regulation, MDR, uppfylls i upphandlingsprocessen. MDR trädde i kraft den 26 maj 2021 med krav på att samtliga medicintekniska produkter följer EU-förordningen för att få CE-märkas. Dessa krav inkluderar genomförande av kliniska prövningar som bevisar effekter av medicintekniska produkter, hur patientsäkerheten stärks, samt hur spårbarhet i hela leveranskedjan förbättras. 

När det gäller AI-baserade medicintekniska produkter råder otydlighet kring hur EU-kommissionens riktlinjer för AI kommer att tillämpas inom vård och omsorg. Det är upp till varje land att konkretisera detta i verksamheterna. Sverige, som många andra länder, saknar ett nationellt ramverk för införande av AI-baserade medicintekniska produkter. Detsamma gäller hälso- och välfärdstekniska produkter – det finns ingen särskild förordning för att styra kvalitet och det saknas ett nationellt ramverk för detta.

Vid en genomgång av hundratals upphandlingar kan vi konstatera att kravställningen är komplicerad och saknar evidensperspektiv. Detta bidrar till att många upphandlingar blir kostsamma eller misslyckas och små företag har svårt att nå ut med sina produkter. Slutanvändarna får i slutändan inte tillgång till digitala lösningar som skulle kunna hjälpa till med förbättrad hälsa. 

Parallellt med detta finns det olika digitala produkter, hälso- och välfärdsteknik och appar, som individen själv kan köpa på marknaden. Dessa kan mäta exempelvis blodtryck, syreupptagning, hjärtfrekvens med mera, som kan ge indikationer på riskfaktorer eller sjuklighet. Vården är tyvärr dåligt utrustad för att utnyttja data från konsumentprodukter, vilket fördröjer tidig diagnos och preventiva behandlingar. Det är mängder av data som genereras och det är oklart i dag hur dessa data hanteras, vem som har tillgång till dem och på vilket sätt. Allt detta hotar patientsäkerheten. Medborgarna bör ses som aktiva medskapare när det gäller deras egen vård och inkluderas aktivt.

Trots att effektivitet av digital triagering i riktiga vårdsituationer diskuteras ständigt, så saknas forskning med god vetenskaplig kvalitet. Enligt ett antal systematiska litteraturöversikter som har gjorts under det senaste året finns det flera forskningsstudier på testnivå, men de är oftast begränsade och saknar tillräcklig vetenskaplig kvalitet för att man ska kunna dra säkra slutsatser av dem. Det saknas studier som utvärderar digital triagering bland verkliga patienter i en riktig vårdsituation. 

För att Sverige år 2025 ska vara bäst i världen på att använda digitaliseringens och e-hälsans möjligheter bör fem aspekter hanteras omgående:

1. Inrätta en nationell digital plattform för diverse digitala lösningar inom vård och omsorg, som möjliggör för individen att dela med sig av sina egna hälsodata och få tips om effektiv egenvård.

2. Tillsätt en tvärvetenskaplig expertgrupp som får i uppdrag att arbeta fram ett nationellt ramverk och etablera metodiken kring standarder för värdeskapande kravställning vid upphandling, kvalitetssäkring och evidens vid införande av AI-baserade medicintekniska och hälso- och välfärdstekniska produkter. En modell för uppföljning av effekterna i verkliga vård- och omsorgssituationer (så kallad real world evidence) bör etableras.

3. Satsa på tvärvetenskapliga implementeringsforskningsmiljöer för att belysa effekter och risker från olika perspektiv i verkliga vård- och omsorgssituationer.

4. Inrätta en nationell databas med aktuella medicintekniska och hälso- och välfärdstekniska produkter samt AI-baserade lösningar som kan införas och implementeras i Sveriges regioner och kommuner. Databasen bör även ge information om mognadsnivå och evidens av effekter, best practice samt uppföljning i verkliga vård- och omsorgssituationer.

5. Tillsätt en expertgrupp för att se över lagändringar inom lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS, hälso- och sjukvården och socialtjänsten, för att möjliggöra effektiv implementering av AI-baserade medicintekniska och hälso- och välfärdstekniska produkter och hantering av datamängder.

Det finns goda exempel att hämta från andra länder, till exempel Finland, Danmark, Island, England och Tyskland som kan vara både vägledande och inspirerande för Sverige. 

Det behövs ett riktigt omtag kring hälso- och välfärdstekniska produkter och AI-baserade medicintekniska produkter. Detta kräver åtgärder på nationell nivå, och det bör göras snabbt.

Sarah Wamala Andersson, professor i hälso- och välfärdsteknik vid Mälardalens högskola.

Johan Magnusson, docent och föreståndare för Swedish center for digital innovation, Göteborgs universitet.

 

Kommentarer:

Arbetar du i sjukvården och vill kommentera texten utifrån din yrkesroll?

Klicka här! 

Kommentarer publiceras efter granskning.

 

2021-06-15

Tack för bra artikel. Viktiga poänger! Det pågår mycket jobb internationellt för att utveckla ramverk för utvärdering av hälsoappar - leder en internationell studie om detta. Problemet är att det blir svårt för nationella aktörer att hinna med att utvärdera alla appar - frågan är alltså VEM som ska vara kravställare och 'utvärderar' i framtiden. kanske är det samhället i stort som behöver hjälpmedel för att skilja agnarna från vetet. Pratar gärna mer om detta.

Anna Essén, Docent, House of Innovation, Handelshögskolan

 

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Dela artikeln:

Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev