Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Söndag11.04.2021

Kontakt

Annonsera

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Debatt

Det behövs kraftfulla insatser för att rädda allergisjukvården

Publicerad: 30 April 2008, 05:00

Bristen på resurser och initiativ är stor, skriver bland andra Ingalill Bjöörn.


Sveriges landsting följer inte de rikt­linjer som Socialstyrelsen har anvisat för behandling av allergisjukdomar. Trots att ny kunskap och nya behandlingsmetoder tillkommit, har den svenska sjukvården inte utvecklat ett bättre omhändertagande. Nu krävs kraftfulla insatser för att rädda vården för människor med allergi.

Det framgår av en enkät där Astma- och allergiförbundet har frågat Sveriges alla landsting:

■ Hur de planerar för den framtida allergivården.
   ■ Hur väl landstingen följer ”Social­styrelsens Riktlinjer för astma och kroniskt obstruktiv lungsjukdom/KOL 2004”.

Ungefär 1,5 miljoner i befolkningen har allergisjukdom. De samhällsekonomiska kostnaderna för enbart astma är cirka 7 miljarder kronor per år. Räknar man in kostnaderna för rhinit, eksem och födoämnes­överkänslighet uppgår de totala årliga kostnaderna till minst 10 miljarder. Kostnaderna är i nivå med dem för andra stora folksjukdomar, som stroke och diabetes. För de 10-20 procent svårast sjuka finns i dag cirka 70 yrkesverksamma vuxen­allergologer och 60 barnallergologer. Specialisternas medelålder är 56 år, flertalet går i pension inom en snar framtid. Läget är mycket allvarligt.

Av de 20 landsting som besvarat enkäten säger 80 procent att de är medvetna om att de delvis saknar eller kommer att sakna specialistkompetens inom området allergologi i framtiden.
Ett par landsting uppger att det finns ett kliniskt allergicentrum/allergikompetenscentrum, samt en plan för hur Socialstyrelsens riktlinjer ska implementeras. I andra landsting säger man att astma inte är prioriterat: ”att anställa fler allergologer är en resursfråga då allergi­patienter generellt har en låg prioritet jämfört med patienter med lungcancer, svårt sjuka KOL-patienter och övrig akut lungsjukvård”.

Det är olyckligt att man ställer sjukdomsgrupper mot varandra, det är tvärtemot vad som sägs i Socialstyrelsens riktlinjer.

På frågan om hur landstingen uppfyller Socialstyrelsens riktlinjer för astma/KOL-mottagningar anser de flesta landsting att de delvis gör det. Flera uppger att de förbättrat insatserna när det gäller KOL-vården. Vi efterlyser nu motsvarande insatser inom astma- och allergivården.
På en allergimottagning är allergiutredning en viktig del av arbetet. Kontinuerlig vidareutbildning är nödvändig för en fungerande astma/KOL-mottagning. I Socialstyrelsens riktlinjer påpekas att mottagningen i primärvården ska ledas av en specialutbildad sjuksköterska, i teamsamverkan med läkare, på specialistmottagningen ska vård­ansvarig läkare vara specialist i vuxenallergologi eller lungmedicin.

Det förekommer att Astma- och allergiförbundet får frågan om att ekonomiskt stödja olika utbildningar inom allergiområdet för vårdpersonal. Att en patientorganisation får den typen av frågor visar tydligt hur stor bristen på resurser och initiativ är.

det är positivt att Socialstyrelsen antagit nationella riktlinjer för astma­vården, men riktlinjerna blir meningslösa om det inte finns kompetent personal som kan implementera riktlinjerna.

Utbildning till astma/KOL-sjuksköterska omfattar 15–30 hög­skole­poäng. Landstingen måste ta sitt ansvar för utbildning och kompetensutveckling, bland annat genom att i tillräcklig omfattning ge sjuksköterskor möjlighet att delta i dessa utbildningar. Sjuksköterskor har i dag svårt att få ledigt för att delta i utbildningar, trots att utbildningsplatser finns.

Trots att så många människor är drabbade av allergisjukdom utbildas mycket få specialistläkare/allergologer. Konsekvensen av landstingens bristfälliga beredskap blir att många människor med allergisjukdom inte får rätt diagnos och behandling. Patienter med mycket svår allergi-/astmasjukdom får inte träffa en allergolog i rimlig tid. Det leder till onödiga sjukskrivningar och onödigt lidande. Rätt omhändertagande leder till friskare patienter, högre livskvalitet, och lägre samhällskostnader.

Primärvård och allergispecialistvård är beroende av varandra för att kunna fungera effektivt och med optimal kvalitet. Vi behöver med andra ord god kvalitet på rätt vårdnivå. Det kräver resurser för det rena patientarbetet men också tid och resurser för kunskapsutveckling och kontinuerlig fortbildning. Vi föreslår att landstingen definierar ansvarsområden för de stora folksjukdomarna i sin ledningsfunktion för att få en bättre struktur för planering och vård av dessa grupper.
våra krav:

■ Landstingen måste ta sitt ansvar för kompetensutveckling av läkare, sjuksköterskor och annan personal inom allergiområdet.
   ■ Varje landsting/region behöver inrätta ett kliniskt allergicentrum.
   ■ Alla patienter med astma/allergi måste få tillgång till en astma/KOL-mottagning i sitt närområde.
   ■ Alla patienter med svår astma/allergi ska få träffa en specialist­läkare, allergolog, inom den tid som vårdgarantin stipulerar.

Ingalill Bjöörn, ordförande för Astma- och allergiförbundet, Mats Arne, Legitimerade sjukgymnasters riksförbund, Monica Arvidsson, Svenska föreningen för allergologi, Helene Axfors Olsson, Barnläkarföreningens sektion för barn- och ungdomsallergologi, Inger Kull, Astma- och allergisjuksköterskeföreningen, Ronny Larsson, Svensk förening för allmänmedicin, Olle Löw­hagen, professor, vuxenallergolog, Svensk specialistförening för allergisjukdomar, Annika Nilsson, förbundsstyrelseledamot, Astma- och allergiförbundet, Jenny van Odijk, Dietisternas riksförbund.

Dela artikeln:


Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev