”Det behövs särskilda medel för forskning om pandemin”

Vi vet inte för hur lång tid framöver covid-19-pandemin kommer att vara vår vardag. Men under vår livstid kommer vi sannolikt att stöta på fler virus med potential att orsaka pandemier och samhället behöver rustas för det. När regeringen snart presenterar sin forsknings- och innovationsproposition behövs särskilda medel för forskning om pandemins uppkomst, effekter och hantering. Det gäller såväl nationellt som internationellt och Sverige har goda förutsättningar att bidra i kunskapsutvecklingen. 

Coronavirusets samhällspåverkan och dess ekonomiska effekter för många företag har drabbat den privat finansierade forskningen. När dessa satsningar tillfälligt minskar är det viktigare än någonsin att staten tar ett större ansvar. Utöver finansiering krävs också bättre system för datadelning, innovationsfrämjande insatser och ett tydligare nordiskt samarbete i forskningsfrågor.

Pandemin har genererat data för forskning under många år framöver inom allt från life science till humaniora. Men en stor del av dessa data är i dag svåra att dela mellan olika aktörer. Tillgången till hälso-, sjukvårds- och biologiska data är avgörande för forskning kring exempelvis de många långtidssjuka i covid-19. Data från pandemin kan också potentiellt lära oss mycket om andra sorters infektioner och antibiotikaresistens.

Hela världen har engagerats i kampen mot covid-19 och aldrig tidigare har forskarsamhället ställt om så fort och arbetat så nära tillsammans. Resultatet är att flera vaccin har tagits fram som väntas bli godkända inom kort. Företag med delvis svensk hemvist har bidragit i arbetet och under nästa år kommer vaccineringen mot covid-19 igång i Sverige.

Covid-19-pandemin visar vad forskningen kan bidra med och vikten av att utveckla denna i Sverige. Mot bakgrund av detta ser vi tre områden som den kommande propositionen särskilt behöver adressera:

1. Stärkta förutsättningar för klinisk forskning och innovation, inklusive tillgång till testbäddar. Forskare och forskningsfinansiärer har snabbt kunna bidra till forskning som kan stoppa utbredningen av covid-19 och bidra till nya behandlingsmetoder för de drabbade. Fram till oktober hade 260 kliniska studier som rör covid-19 godkänts av Etikprövningsnämnden. Behoven kommer sannolikt att öka framöver, bland annat för att förhindra nya viruspandemier. Regeringen bör därför överväga att avsätta medel för en nationell testbädd kopplad till virusstudier, på liknande sätt som gjorts med delfinansieringen av Testa Center i Uppsala.

2. Stärkta förutsättningar för förebyggande och hälsofrämjande insatser. Forskning har identifierat flera riskfaktorer för att drabbas av allvarlig infektion av covid-19, så som övervikt och otillräckligt behandlad diabetes. Dessa faktorer kan i flera fall förebyggas av hälsofrämjande arbete, tidig insättning av innovativ behandling, kosthållning, fysisk aktivitet och välfärdsteknik samt fortsatta förebyggande insatser mot antibiotikaresistens. Dessutom har pandemin visat hur viktigt det är att snabbt kunna upptäcka och följa smittor på internationell nivå. Sverige behöver ta vara på erfarenheterna från covid-19-pandemin och säkerställa resurser till forskning om förebyggande och hälsofrämjande insatser.

3. Stärkt kommersialisering och internationell tillväxt för snabbt växande små och medelstora företag. Sverige har många mindre företag som ligger i framkant vad gäller forskning kring virus samt cell- och genterapi och andra relaterade områden. Långa ledtider, höga investeringskostnader, stora risker att misslyckas och snåriga regelverk innebär att ytterst få innovationer i life science-branschen når marknaden. Regeringen behöver säkerställa att även mindre företag har goda förutsättningar att utveckla och kommersialisera produkter. En viktig insats är att satsa på de innovationskontor som är duktiga på både effekt och resultat. Riktade insatser inom exempelvis life science bör också ske nära de största forskningsinstitutionerna.

Sverige har en lång historia av spjutspetsforskning. Vi befinner oss nu i en unik situation där mängder av data har samlats in om ett nytt fenomen av relevans för flera forskningsområden. Vi riskerar fler pandemier under vår livstid och i alla berörda länder pågår diskussioner om hur vi bäst förbereder oss. Regeringen, och särskilt ministern för högre utbildning och forskning Matilda Ernkrans (S), kan genom riktade satsningar på ett område där hela världen söker svar skapa förutsättningar för att sätta Sverige och svensk forskning på kartan.

För Forsknings- och innovationsrådet i Skånes, FIRS, arbetsgrupp för life science och hälsa:

Christina Östberg Lloyd, vd Pharmiva AB, ordförande FIRS life science och hälsa

Sofia Gerward, leg läkare, filosofie doktor, Head of Medical Affairs Novo Nordisk Scandinavia AB, vice ordförande FIRS life science och hälsa

Charlotte Ahlgren Moritz, vicerektor, Malmö universitet

Heiko Herwald, professor, vicedekan medicinska fakulteten vid Lunds universitet

Petter Hartman, vd, Medicon Valley Alliance

Helene Norberg, direktör Analys och hållbarhet, Malmö stad

Sylvie Bove, affärs- och innovationschef för området hälsa och life science, RISE

Ulrika Geeraedts, utvecklingsdirektör, Region Skåne